Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Saecard skrattade icke mera, han rätade efter hand upp sig på
sina korta ben, upptändes af en lyrisk glöd med åtbörder, som tycktes
slunga hans ord till alla världens kanter.
»Och vi med vår Universalbank — skola vi inte öppna den
vidsträcktaste horisont, en helt ny synvidd öfver Asiens gamla värld,
ett obegränsadt fält för framåtskridandets hacka och för guldsökarnas
drömmar... I början skall vår Universalbank bli en vanlig
bankinrättning; men hvad jag vill framför allt göra den till, det är till ett
redskap att befordra er brors alla stora förslag; detta skall bli dess
egentliga uppgift, det skall komma dess intäkter att växa och så
småningom göra dess makt dominerande. Och nu kommer ni och oroar
er för små oundvikliga oregelbundenheter: aktier, som icke tecknats
och som bolaget gör klokt i att behålla under någon bulvans namn,
och ni drar i härnad mot börsspel och spekulation, som ju är själfva
själen, den tändande och drifvande kraften för detta jättelika
maskineri, hvarom jag drömmer! . .. Så vet då, att allt det här är ännu
ett intet, att detta eländiga lilla kapital af tjugufem miljoner är blott
en risknippa, kastad under ångpannan för att tända fyren med; att
jag hoppas fördubbla det, fyrdubbla, femdubbla det, i mån efter som
våra affärer utvidga sig. . . Jag svarar visst inte för, att ingenting går
sönder: inte kan man vända upp och ned på världen utan att krossa
tårna på några, som gå förbi.»
Hon såg på honom och i sin kärlek till lifvet, till allt, hvad kraft
och liffullhet hette, fann hon honom vacker, medryckande i sin eldiga
tro. Och utan att gå in på hans teorier, som svuro mot hennes klara
förstånds rättskänsla, låtsade hon sig ge efter.
De talade sedan helt lugnt om de åtgärder, som skulle vidtagas,
och man kom öfverens om, att dagen efter bolagets definitiva
konstituerande skulle Hamelin öfver Marseille resa till Orienten för att
påskynda det stora företagets igångsättande.
Men inom affärsvärlden i Paris började rykten cirkulera och lyfta
upp Saccards namn ur det grumliga djup, hvari det under en liten tid
hade varit försänkt; och hvad som först hviskades, sades sedan allt
högre, talade så tydligt om det snart förestående lysande resultatet,
att Saccards väntrum åter, liksom förr vid Monceauparken, hvarje
morgon var fullt af supplikanter, han såg Mazaud komma upp, så där
helt tillfällighetsvis för att trycka hans hand och språka om nyheterna
för dagen; han tog också emot andra växelmäklare:juden Jacoby,
dennes svåger Delarocque, samt äfven frimäklare, såsom Nathanssohn
och Massias. Det var en hel mängd, som kom upp.
En morgon fann Saccard väntrummet fullt redan klockan nio.
När han öppnade dörren till sitt arbetsrum, fick han syn på Sabatani,
som han låtit söka efter ett par dagar. Honom tog han först emot.
Med sitt irriterande smeksamma leende, sin ormlika smidighet
lät Sabatani Saccard tala, och denne senare gjorde honom sitt förslag
rent ut såsom en man, hvilken kände den han talade med.
»Kära ni, jag behöfver er . . . Yi måste ha en bulvan. Jag skall
öppna konto för er, jag skall låta er köpa ett antal af våra aktier, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
