Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring allt detta gick en tredubbel mur med
hun-’ drade torn, somliga små och fyrkantiga, andra
jättelika och runda med koppar röda hufvor, h vilken
mur, svängande inåt mellan hvarje tornpar, än
klättrade käckt uppför klippiga höjder, än dök
oförskräckt ned i grönskande dalar.
Öfver hela taflan bredde sig morgonsolens
klara, i alla färger skiftande ljus, hvilket lät de
tusen brutna konturerna, de tusen kupolerna, de
tusen palatsen framträda med en förvånande tydlighet.
Arnliot kunde knappt slita sina ögon från
denna syn. Aldrig förr hade han anat, att världen
kunde vara så skön. —
Fartyget gled förbi den gigantiska bilden af
Hekatä phosphora, hvilken nattetid upplyste
farleden med den jättefackla, som hon har i sin hand,
Bukoleons och Heptaskalons hamnar, där de
förnämligare skeppen samt galererna hade sina
platser, och in i den elevteriska hamnen, där
handelsfartygen lade till.
Vid stranden stodo några väringar, lätt
igen-känliga på sina ljusblå vapenrockar och
silfver-prydda yxor. Arnliot ropade dem an. Hans glädje
blef stor, då han märkte, att de förstodo honom
och närmade sig. Men då han bad dem ledsaga
honom och hans kamrater till palatset för att där
träffa deras höfding och hans frände Ragnvald,
omtalade de, att denne jämte de flesta väringarna
nu vore med kejsar Basilios på härtåg mot
bulgarerna, men snart väntades återkomma. Under
tiden mottogos inga nya väringar, utan vore det
bäst, om deras landsmän ville söka bostad hos en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
