Note: This work was first published in 1988, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tades i Kina från 1902, ingenjören Orvar Karlbeck, som var anställd
vid bro- och järnvägsbyggen därute från 1906, sinologen professor
Bernhard Karlgren, som vistades i Kina 1910—1912, arkeologen
professor Gunnar Andersson, som grävde i Kina från 1914, samt
konsthistorikern professor Osvald Sirén, som reste i Kina och Japan 1917 —
1918. Naturligtvis bör också i detta sammanhang nämnas den
dåvarande svenske kronprinsen Gustav Adolf, vais tidigt väckta
Kina-intresse aldrig slocknat och som i tidens fullbordan kanske
åstadkommit allra mest för Sveriges vidkommande i detta avseende.
Den institution i landet, som emellertid tidigast målmedvetet
grundläde en kinesisk konstsamling, var Röhsska Konstslöjdmuseet i
Göteborg. Museet, som tillkommit genom donationer av de två
gross-handlarbröderna Wilhelm och August Röhss i Göteborg 1901,
existerade under 1900-talets första decennium endast på papperet. Man
förberedde en museibyggnacl och hade påbörjat insamling av
material. Först sedan en fackligt utbildad museiman, Axel Nilsson, utsetts
till chef 1909 och arkitekten Carl Westman anförtrotts med uppdraget
att rita och bygga museet inleddes en mera aktiv period. För museet,
som stod under tak 1913 och öppnades för allmänheten 1916, gällde
det nu att skaffa högvärdiga samlingar av konstslöjd. Detta var
kanske ej så lätt. De stora europeiska konstslöjdmuseerna från
1800-talet med det ärevördiga Victoria & Albert-museum i spetsen voro
fyllda med föremål och väl tillgodosedda. Detsamma kunde sägas om
de skandinaviska. Norge hade redan tre konstslöjdmuseer, Danmark
ett. Bortsett från Nationalmusei konstslöj davdelning saknades i
Sverige ett självständigt sådant museum. Röhsska Konstslöj dmuseet
blev det första.
Man var redan från början helt inställd på, att museets
samlingar uteslutande skulle utväljas från kräset estetisk synpunkt. Med
det nyvaknade intresset för det gamla Kinas konst erbjöd sig nu
plötsligt ett nytt fält att inmuta. Forntidskulturerna och antiken
voro väl företrädda i Europa och dessutom på nära håll — i
Köpenhamn. I ett lyckligt ögonblick föddes tanken: varför inte Kina? Det
politiska läget inbjöd onekligen till ett försök. Ute i det kinesiska riket
rådde revolution, oro och förvirring härskade, allt kunde hända och
allt var möjligt! Med energi och pengar kunde säkert åtskilligt uträttas.
På initiativ av Axel Nilsson och på bekostnad av fru Caroline
Wijk, herr Hjalmar Wijk och herr Klas Fåhrseus företog så fil. dr
Thorild Wulff 1912—1913 en uppköpsexpedition till Kina för
museets räkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
