Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1839, däruti stadgas, att korrektionist af så våldsamt lynne, att han
vore vådlig för allmänna säkerheten, ej finge till sjötjänst utlämnas.
Sina lifligaste förhoppningar fäste dock styrelsen vid förnyadt
anlitande af det medel, hvilket vid seklets början tagits i användning i
och med upprättandet af 1804 års allmänna arbetskompanier i
Karlskrona och å Sveaborg och som därefter på nytt tagits i anspråk, då
1826 pionierkåren bragtes till stånd.
Dessa förhoppningar var det, som lågo till grund för
fångvårdsstyrelsens den 8 dec. 1832 och den 23 mars 1833 framställda förslag
att öka pionierkåren, ehuru dessa förslag icke då vunno bifall. Men
den 27 maj 1841 ingick styrelsen å nyo med en framställning till
K. Maj:t rörande den alltmera tilltagande svårigheten att finna
utrymme för de skaror af för brott eller för lösdrifveri dömda personer,
livilka skulle i befintliga fängelser eller korrektionsanstalter förvaras.
Ville man undgå att få (anordna nya sådana, vore därför nödvändigt
att upprätta kr ono arbetskompanier, i hvilka man kunde insätta de
försvarslösa män, som dittills vid anstalterna å Långholmen och i
Malmö, vid pionierkåren eller allmänna arbetskompanierna i Karlskrona
och å sjökastellet Kungsholmen hållits till allmänt arbete. Den
militära tukten likasom ock vanan vid arbetsamhet och hörsamhet borde
snarare återföra till ordning och arbetsflit än fängelselifvet, hvilket,
äfven om det lefdes inom en korrektionsinrättning, så länge en större
mängd personer måste inspärras tillsammans, endast vore en
plantskola för laster och brott. De försvarslösas insättande i krigstjänst,
om än tvungen, skulle icke nedsätta dem till den grad som deras
vistelse i en korrektionsinrättning, hvilken ej sällan af allmänheten
förblandades med fängelse, ådömdt för brott; och den ekonomiska
behållningen af deras arbete, förrättadt för kronans, bolags eller
enskildas räkning, borde blifva anmärkningsvärd icke blott under deras
tvungna arbetstid utan äfven sedan de, efter att hafva uttjänt denna,
hänvisades att försörja sig själfva med det arbete, de därunder inlärt.
Att uppbygga nya korrektionsanstalter för flera eller färre af de
omkring 2,000 män, hvilka vid denna tid voro ådömda allmänt arbete,
kunde ju icke ifrågasättas. Regeringen fann därför nödigt att ingå på
fångvårdsstyrelsens förslag. Den 8 aug. 1842 afläts skrifvelse till
styrelsen om inrättandet af en kronoarbetskår, därför reglemente ock samma
dag fastställdes.
Kåren indelades här i fyra klasser, af hvilka den första,
fäst-ningsklassen, skulle bestå af försvarslösa män, som undergått
straffarbete på fästning eller fråndömts äran, straffats för stöld, eller, åtalade
för tjufnadsbrott, icke blifvit frikända, ehuru de ej kunnat åt saken
fällas, eller varit insatta i någon af de dåvarande arbetsanstalterna,
och ej oafbrutet under två år närmast före anställandet vid kåren,
tillhört elit- eller pålitlig klass. Andra klassen eller lägre fältklassen
skulle bestå af sådana eliter eller pålitliga försvarslösa, som icke voro
att hänföra till fästningsklassen; till tredje eller högre fältklassen skulle
höra sådana försvarslösa, som ej borde hänföras till de två föregående
klasserna, och till fjärde eller soldatklassen sådana ur rullorna
ut-strukna soldater, hvilka för viss tid anställts vid pionierkåren eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
