Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man borde förvänta ett sådant inkast, då fråga är om resningen af
några för den lidande mänskligheten»?
Förslaget var affattadt i 13 paragrafer, däruti fastslogs: att hvarje län
skulle hafva sitt särskilda fängelse uppfördt i minst 3 våningar, däraf
den lägsta skulle inrymma vaktbetjäningsbostäder, den mellersta »med
en korridor längs hela byggnaden» och å sidorna hvälfda, »minst 6
alnar höga och långa rum», för gröfre missgärningsmän; samt den
högsta, på samma sätt anordnad, för mindre brottslingar, med en
mindre öfverbyggnad för bysatta, fängelsefångar och sjuka. Vidare
borde hvart fängelse förses med en ingärdad gård, å hvars afskilda
delar fångarne finge röra sig och hämta frisk luft, hvarje fångrum
äga fönster, kakelugn, säng med nöthårsmadrass, filt och två par lakan,
en stol, ett bord, ett stenkrus, ett handfat och tvenne handdukar;
hvar fånge bestås en tröja och en väst af vadmal med buldanfoder,
långbyxor af samma slag, två blångarnsskjortor, två par ullstrumpor,
två lärftshanddukar, en hatt och ett par läderskor samt för transporter
vintertiden en kapprock af vadmal. Slutligen borde förbjudas att i
samma rum inhysa mer än en rannsakningsfånge eller undantagsvis
flera än två; att belägga så förvarad fånge med bojor eller fängsel
eller bemöta honom med hugg och slag; att till fånge försälja eller för
deras räkning uppköpa brännvin eller sådana starka drycker, som
föranledde fylleri och utsväfningar; samt att sedan fånge blifvit dömd,
ingen finge vara med honom i samma rum innesluten.
Det är således enrums- eller, cellsystemet, som i detta
förslag första gången förelägges svenska riksdagen. Men för dess
genomförande saknades ännu viktiga förutsättningar. Landshöfdingarne i
Växjö och Kalmar, grefve Carl Stellan Mörner och baron M.
Ankarsvärd, landtmarskalken, beledsagade motionens öfverlämnande till
allmänna besvärs- och ekonomiutskottet med förklarande af
fängelsernas i deras län nöjaktiga tillstånd,1 och den förre fann dessutom
»något obehagligt att se ämbetsmän i allmänhet attackeras». Enda
påföljden af motionen blef ock en skrifvelse till K. Maj:t, däruti, under
förklaring att genom k. brefvet den 27 nov. 1798 och k. f. den 2 maj
1809 — i hvilken senare stadgats att för brott häktade skulle i
dag-förplägning åtnjuta 2 sk. b:ko och lVs mark mjukt rågbröd — sådana
anstalter blifvit föreskrifna, som mänskligheten påkallade och statens
tillgångar medgåfvo, rikets ständer hemställde, det vederbörande, som
vid fängelserna hade uppsikt och vård, måtte förständigas att därvid
ställa sig sagda bref till nogaste efterlefnad.
Till samma riksdag aflät regeringen en proposition om sådan
förhöjning af det underhåll, borgenärerna ägde bestå bysatta gäldenärer,
att deras villkor blefvo lika med de i k. brefvet den 2 maj 1809
bestämda. Vid remissen af denna proposition föreslog Pehr Tham till
Dagsnäs, med åberopande af erfarenheterna från Amerika och Hamburg,
att lagutskottet skulle anmodas utarbeta ett förslag, »huru alla slags
1 Fem år därefter anför dock landsliöfdingen i Växjö, samme grefve Carl Stellan
Mörner, i sitt den 24 dec. 1814 afgifna yttrande rörande fångfängslen, att fånghuset i
Växjö »saknade allt utrymme för att kunna utsläppa fångarne någon gång om dagen
till att hämta frisk luft, hvilket dock för deras hälsa vore ganska nödvändigt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
