Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
antal af icke mindre än omkring 180 personer, däraf 30 kvinnor.
Fängelset härstädes skulle således blifvit det största i landet.
Statskommissionens anförda fråga erinrar oss å nyo om den för
myndigheterna alltid bekymmersamma uppgiften att anskaffa fångarne
arbete. I arbetsrelationen från Kalmar 1731 hafva vi härom funnit
en upplysning, som visar, att fångarne då användts vid vanliga, inom
fästningen för dess behof förekommande göromål. Under rubrik:
»Lifs-fångarnes arbete», uppgifves: »Malit vatn 3,195. Uppkört mudder och
jord utur grafven 1,374Y2; Burit sten till muren 1451/2. Smedshjelp
till snäkones reparration 80. S:a 4,795.» Vidare hafva vid reparation
af vallen å västra landsidan »lifsfångarne» affört jorden, planerat och
torfsatt under tillsammans 2,168 dagsverken. I relationen 1750
upptagas 3,149 fångdagsverken med åsatt värde af 190 dir 26 öre smt.
Relationerna från Marstrand under 1730-talet upptaga stundom livad
arrestantanterna uträttat; det är ej mycket. »Eljest hafva», läser man
i 1732 års relation, »hit till fästningen dömda arrestanter följande
arbete förrättat: 1. reparerat vid fästningsportarna det järn, som varit
en del bortrostadt, en del bräckt samt tjärat portarna». Ar 1734 heter
det, att arrestanterna »hafva fastspikat på bägge tornen det blyet, som
varit uppblåst, så mycket det låtit sig göra». Ar 1737 uppgifvas de
hafva »uppgräfvit all jorden där, som norra Blockhuset blifvit anlagdt,
samt transporterat henne ur vägen.» Följande året möter ungefär samma
arbete, då likväl godtgjordt med 82 dir 19 öre smt, under det att
föregående årets måst förrättas af dem »utan betalning». Relationen år
1759 för Landskrona fästning visar, att fångarne användts vid arbetena
för de nya fästningsverken å Gråen. Och för att undvika dröjsmål och
svårigheter vid deras »öfversätjande» dit, byggdes då »uti den större
bassinen C» inom nya citadellet ett provisionellt stockhus, uti hvilket
inrymdes dels de å Gråen arbetande fångarne, dels sådana, som ej fingo
rum på gamla fästningen. Det nya stockhuset byggdes af sten, hvilket
vi nämna för deras skull, som anse benämningen »stockhus» vara att
härleda af det material, som för byggnaden användts. Namnet beror ej
däraf utan af den »stock», vid hvilken inom huset fångarne fästlästes.
Bristen på arbete inom fästningsfängelset, hvars fångar 1746—50
tillika med garnisonen sysselsatts med uppförandet af »bombfria
logementen inom gorgen af bastionen Hvalfisken», men hvilka arbeten redan
längesedan bragts till slut, föranledde kommendanten å Nya Älfsborg,
Öfverste B. von Wolffradt att å sagda fästning anlägga en
»sillfiskeri-inrättning», om hvilken han, vid ett besök i Stockholm 1764, talat med
justitiekanslern v. Stockenström, under anhållan att denne ville
föranstalta om 15—20 arrestanters försändande till Nya Älfsborg, där han
ville använda dem i sitt sillfiskeri. Stockenström ingår ock den 27
febr. 1764 till K. Maj:t och begär, att då sagde v. Wolffradt felades
nödiga arbetare för den anlagda inrättningen, »till hinder och skada så
för det allmänna som för öfversten själf i en så nyttig rörelse», honom
skulle lämnas för detta ändamål 25—30 af de där och å andra fästningar
förvarade fångar, för hvilkas underhåll han utan kronans kostnad ville
draga försorg. Detta stode i närmaste öfverensstämmelse med riksens
ständers begäran den 26 oktober 1756, och Stockenström själf tillstyrkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
