Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af allehanda brisillieträ, som till färgestofter brukades, börandes arbetet
af dem, som öfver rasphuset hade inseende, för enhvar sä proportioneras,
som dess brott förtjänade samt dess ålder och krafter kunde tåla; dels
ock: att ett spinnehus sammaledes nu i förstone skulle uti barn- och
tukthusbyggningarna inrättas, »till dess Vi framdeles, vid verkets
tilltagande, andra rum därtill i nåder utseendes varda»; och »skulle däruti
allehanda vanartiga, föra och starka kvinnspersoner under en
tjänlig-uppsikt tillhållas att dagligen göra sitt vissa arbete med lins beredande,
häcklande och spinnande, lämpadt efter hvars och ens ålder och krafter
samt begångna förbrytelser.»
Hvad som härvid först torde falla oss i ögonen är konungens
bestämmande, att den nya anstalten skulle inrättas till en början uti
»barn- och tukthusbyggningarna». Häraf framgår otvetydigt, att han med
tukthusets öfverflyttande 1692 ä stadens stat icke synes hafva erkänt
någon barnhusets, af regeringen oberoende rätt till den donerade jorden
med därå uppförda byggnader å S:ta Klaras gärde. Han anser tydligen
tvärtom, att kronan ännu alltjämt, så länge och i den mån sådant honom
nödigt syntes, ägde att däröfver förfoga, sä snart blott de förhållanden,
hvilka från början framkallade donationen, å nyo påkallade någon
åtgärd. Man torde kunna med skäl ifrågasätta öfverensstämmelsen mellan
1692 års och 1698 års beslut; hvarken det ena eller det andra af dem
stöder sig dock på någon rättslig utredning, utan de hvila båda pä den
enväldige konungens beslut.
För öfrigt iakttaga vi, att den nya anstaltens plan i grunden är
alldeles enahanda med den äldres. Då de nu, åtminstone till någon tid,
skulle finnas på samma plats, ja, till och med i samma byggnader,
skulle man väl kunna med skäl fråga, hvartill hela den nya anordningen
egentligen skulle tjäna. »Rasp- och spinnhuset» är ju blott ett annat
namn på det gamla tukthuset ; hvarför då icke inskränka sin åtgärd till
en bestämmelse om tukthusets utvidgning?
Orsaken härtill torde vara att söka hufvudsakligen å det ekonomiska
området. Långt ifrån att tukthuset, såsom från början afsetts, blifvit
någon inkomstkälla för barnhuset, hade det blifvit dess »olycka», hvadan
regeringen nyss förut måst öfverflytta kostnaden därför å staden, som i
sin ordning, på sätt vi här ofvan visat, sökt vinna något vederlag därför I
genom rätt att använda fångarne för gatornas renhållning. Efter de
manliga förbrytarnes öfversändande till fästningarna blef, alldeles
naturligt och dessutom i enlighet med 1693 års k. bref, tukthuset ett fängelse
blott för kvinnor; det är detta, som gör, att i politikollegiets ofvan
anförda förslag ingenting nämnes om manliga fångar. I rasp- och
spinnhuset skulle däremot intagas både män och kvinnor. Det gällde därför
att anordna denna nya anstalt så, att den kunde bära sig själf genom
däruti intagna personers arbete; och för att vinna detta syfte behöfdes
privilegier eller förmåner, hvilka man dock icke fann något skäl att
numera tilldela tukthuset. Detta borde således hållas utanför rasp- och
spinnhuset, äfven om de två anstalterna för längre eller kortare tid
skulle hvsas under samma tak.
I andra punkten af rasp- och spinnhusförordningen d. 21 okt. 1698
utlofvades ock såsom dylik förmån införselförbud för alla sådana raspade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
