Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad som nog tydligt framgår af dessa siffror är, att man
beräknat årliga kostnaden för en fånges underhåll till 36 dir smt. Men i
öfrigt äro talen i specialstaten 1646 endast förslagsvis beräknade. Att
genom landsböckerna utfinna verkliga fångantalet och därför utgifven
kostnad låter sig för denna tid blott för spridda län göra, då dels
sagda böcker ej för samma år finnas i behåll, dels i många af dem
fångkostnaden inräknats uti förekommande extra utgifter.
Anmärkningsvärd!; är emellertid att för t. ex. Jönköpings län
fångutspisningskost-naden för två så närliggande år som 1644 och 1646 kunnat beräknas
mer än tre gånger högre det ena året än det andra. Fångutspisningen
i samma län år 1648 kostade blott 116 dir.1 Man måste ock med
viss undran bemärka, att under det i 1646 års stat för t. ex.
Stockholms höfdingedöme beräknas förtäringskostnad för blott 10 fångar, så
upptagas i samma stat löner för en vaktmästare med 78 dir och för
6 »poster af knektar» med tillsammans 324 dir, det vill säga en
bevakning af 7 personer för en fångpersonal af 10. Likaså upptagas i
staten för Upsala slott en vaktmästare och 6 vaktknektar för bevakning
af 6 fångar. Samma förhållande möter i fråga om Västerås, under det
att i andra fall proportionen är en helt annan, för så vidt man kan
urskilja den, bevakningens skiftande benämningar till trots. Olikhet
råder ock i vaktpersonalens aflöning. Vanligen upptages
vaktmästar-lönen till 78 dir och vaktknektarnes till 54 dir smt; men stundom
befinnes de sistnämndas aflöning satt till 36—39 dir, således lika knapp
som ett fångunderhåll enligt 1646 års stat. Skarprättaren har
vanligen 36 dir men står i somliga län uppförd till 40—51 dir, under
det den vid Stockholms slott anställde upptages till blott 24 dir.
Förklaringen häraf kan dock ligga i slottsskarprättarens större sportler; i
anad saknad af hvilka man i staten för nya Sverige hugnat
skarprättaren därstädes med icke mindre än 72 dir smts lön.
I femton af de uppräknade höfdingedömena voro fängelserna
förlagda i slotten. Stockholms slott, Upsala, Nyköpings, Vadstena, Kalmar,
Jönköpings, Älfsborgs, Örebro, Västerås, Uleåborgs, Abo, Tavastehus,
Viborgs, Nyslotts och Ålands, det vill säga »Casterholms» slott inrymde
således länsfängelser. I de öfriga länen voro de antagligen att finna i
särskilda rum eller lägenheter i residensen eller någon därtill hörande byggnad. -
Blott få äro de uppgifter rörande fångarnes personer och brott,
som hunnit fram till våra dagar. I Västmanlands landsbok för år 1660
hafva vi dock funnit några anteckningar af intresse. Vid Västerås slott
var då Håkon Knutsson Drefling befallningsman och såsom sådan
uppbärande 300 daler smt i lön; vaktmästare var Lars Hindrichson med 1 2
1 Jönköpings slottsräkenskap 1648. — »Till fangernes förtäring är opgånget 116
dir.» 1609—10 är fångantalet härstädes högst ringa, 1616 och 1617 blott fyra män
och en kvinna. Kammararkivet.
2 Så t. ex. upptagas i Östergötlands landsbok 1660, bland hetjänte vid
»Linköpings konungshus» den vanliga fängelsebetjäningen af »1 slottsskrifvare» med 60
dir, 1 vaktmästare med 78 dir och 4 vaktknektar med 39 dir hvar, hvilka förstärkts
med »2 vaktknektar, tagna från Johannisborg». Detta sistnämnda fäste låg vid
Norrköping. Något tidigare inrymdes länets fångar i Vadstena slott, såsom härofvan
anmärkts. Då de därifrån flyttats till landshöfdingens residensstad, hafva de tydligen
förvarats i »konungshuset», hvilket således inom sig inneslutit fängelselägenheterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
