- Project Runeberg -  Tidsexistensens apologi : Ett stycke relationsteori /
122

(1888) [MARC] Author: Pontus Wikner With: Lawrence Heap Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsexistensens apologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122
det icke är i det andra; eller omvändt: om subjektet
verkligen förhåller sig sväfvande mellan tvenne till¬
stånd, så kunna dessa aldrig ligga hvarandra så nära,
abt subjektet omedelbart får det ena, i samma Ogon¬
blick det lemnar det andra, och just häri ligger, såsom
man kan tycka, en obestämdhet.
Först och främst anmärka vi härvid, att, enligt
hvad. vi förut (§ 68) visat, ställningen verkligen. är
den, att tvenne bestämda tillstånd i förändringsserien
aldrig äro hvarandra så närliggande, att icke en oänd¬
lighet af bestämda tillstånd ligger emellan dem; med
andra ord: två närliggande tillstånd äro aldrig näst¬
liggande. Just häri skulle då obestämdheten ligga,
om hon finnes. Frågan är nu den, om hon på denna
grund finnes der. Först och främst kunde det ligga
en motsägelse deri, att tvenne tillstånd vore närlig¬
gande, då inga tillstånd äro nästliggande, och då vore
öfvergången aldrig riktigt verklig och innebure kanske
af det skälet en obestämdhet. För det andra kunde
deri omedelbart ligga en obestämdhet, enär väl den full¬
ständiga bestämdheten fordrar, att hvarje öfvergång,
den må tänkas huru ringa som helst, skall innebära
en öfvergång från ett tillstånd, som är bestämdt be¬
gränsadt a parte post, till ett tillstånd, som är be¬
stämdt begränsadt a parte ante, sa att, om öfver¬
gången tänkes i oändlighet förkortad, den då slutligen
måste framstå såsom en vexling mellan tvenne tillstånd,
som omedelbart begränsa hvarandra, d. v. s. att mel¬
lan dem då icke fins ett mellanliggande tillstånd. Be¬
stämdheten synes då fordra, att två närliggande till¬
stånd tillika äro nästliggande, hvaraf då följer, att,
om två tillstånd aldrig äro nästliggande, så är icke
heller en fullständig bestämdhet förhanden.
Att tvenne närliggande tillstånd icke äro näst¬
liggande, innebär endast i det fall en motsägelse, att
derigenom ett och samma föremål skulle på en gång
oto. få hvarandra motsatta bestämningar, d. v. s. vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wptidsexis/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free