Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsexistensens apologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Th
som genom en successiv synthesis aldrig kan fullandas.
Alltså kan aldrig en oändlig tid vara tillryggalagd ”).
Vi hålla före, att detta bevis icke ådagalägger
det, som dermed skulle bevisas. Den oändliga tiden
säges vara den, som genom en successiv synthesis
aldrig kan fulländas. Detta uttryck är tvetydigt. En
sådan tvetydighet ligger redan i uttrycket fulländas.
Detta skulle nämligen kunna betyda:
föras till en gräns, uwtöfver hvilken man icke kan
gå vidare. I denna mening ar visserligen tiden oänd¬
lig, ity att ingen kan föra henne till en sådan gräns,
på hvars andra sida hon icke skulle vara eller blifva
fortsatt. Men detta att föra tiden till en sådan gräns
kräfves icke för att med tiden komma fram till det
närvarande ögonblicket, alldenstund det närvarande
ögonblicket icke är ett sådant, utöfver hvilket man
icke kan gå vidare.
Uttrycket fulländas måste då betyda något annat,
nämligen just att föras fram till det närvarande ögon¬
blicket. Men en annan tvetydighet ligger i den suc¬
cessiva synthesis, genom hvilken, enligt Kant, tidsserien
skulle fulländas. Betyder hon den sammanbindande
verksamhet, genom hvilken tiden sjelf verkligen i det
hela och till hvarje sin del uppkommer; eller betyder
hon endast den efterbildande verksamhet, genom hvil¬
ken jag för min del i min egen själ framkallar bilden
af den verkliga tiden?
A) Skulle den synthetiserande verksamhet, om
hvilken Kant talar, endast betyda min egen efterbil¬
dande verksamhet, genom hvilken jag för mig sjelf
skapar icke tiden, utan tidsbilden, då har den oumbär¬
liga begränsningen i denna min verksamhet ingenting
att skaffa med tidens egen gränslöshet, så att den
förra skulle hindra den senare. Jag må i denna sub¬
") "Nun besteht aber eben darin die Unendlichkeit einer Reihe,
dass sie durch successive Synthesis niemals -vollendet sein kann“. Kant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
