Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klosterrofvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår unga klosterpensionnär ställde slutligen
sina steg åt en port, som förde utåt fältet.
Denna port vår försedd med en liten galleröppning
och på inre sidan väl tillbommad, att den icke
utifrån kunde öppnas. Hon stannade här, höjde
sig på tå och blickade ut i det fria, med
längtan måhända att åter en gång få vandra derute
och, såsom i folkvisorna sjunges, »hemta sig
rosor, bäd’ röda och blå», eller »stånda på
högan berg och se ett kommande riddareskepp».
Länge hade den unga flickan icke dröjt vid
denna port, då ansigtet af en ung man hastigt
visade sig på andra sidan af gallret. Det var
en smärt och välväxt herre, hvars blanka
pansar under en blå rock med gyllene spännen
förrådde, att han var »en riddare så båld», och
att han äfven var en älskare så kär kunde man
döma af den lifliga elden i hans blick och
åtbörder. Inifrån trädgården var han ej sedd af
någon annan, än af den han ville vara sedd,
af den unga novisen, som, sedan hon
öfvervun-nit sin häpenhet vid den oförmodade synen,
förde sitt ansigte närmare till gallret. Det var
en öfverraskning för,henne,
hvilkettilläggesder-före att ingen måtte tro, att vår vackra
klosterpensionnär hade för sed att stämma hemliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
