Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Karakteristik af förmyndarregeringen. — Dess inre och yttre politik (1660—1672)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I många stycken en annan man var rikskansleren Magnus Gabriel
<le la G ardie. Vi bafva lärt känna den lysande ädlingen vid Kristinas lioft
der han genom sin bildning, sitt älskvärda väsen och sitt fina umgängessätt
blef föremål för hyllning och för en tid vann sin drottnings gunst. Vi hafva
sedan sett honom under svågerns, Karl Gustafs, dagar vara använd i
fältherrens och underhandlarens värf, ehuru han, att döma efter konungens egna
ord, ej alltid fylde dera med berömmelse. Vid Karl Gustafs död frånvarande
såsom ambassadör vid kongressen i Oliva, återvände han efter sluten fred till
fäderneslandet och öfvertog under riksdagen i Stockholm det böga embete,
som, efter hvad det säges, mot hans egen vilja blifvit honom anförtrodt.
Ställningen såsom rikskansler gaf åt de la Gardie ett stort inflytande; hans
ärelystnad ocli fåfänga drefvo honom alltid att söka blifva den främste, ehuru
lians egen maklighet lät honom förspilla den makt, han en gång fatt.
Statsman i egentlig mening blef de la Gardie icke. Det var ej nog med, att hau
saknade de stora tankarna; han hade äfven för litet syn på verkligheten, for
litet af nykter besinning. Han saknade derjemte uthållighetens dygd^och
det lugna mod, som ser farorna i ansigtet utan bäfvan. Hans offentliga moral
hade svåra fläckar, och han liknade deruti många af sina samtida. I det
hela visade de la Gardie, att han brast i karakterens tukt, och öfver hans
tal och handlingar låg ett drag af ytlighet, lättsinne och effektsökeri, som
väcker tvifvel på sanningen och redbarheten i all hans gerning. I sitt
enskilda lif utvecklade denna skenets och de granna frasernas man en oerhörd,
300. Kiijrlcholm i Nerikc.
Ilar tillhört M. G. de la Gardie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
