Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- GUSTAF II ADOLF (1611—1632)
- Kriget med Danmark. 1611—1613
- Kriget med Ryssland. — Freden i Stolbova 1617
- Tillståndet i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tid Elfsborg med städerna nya och gamla Lödöse och Göteborg samt sju härad
i Vestergötland; erlades ej den utfästa lösen enligt skuldebrefvets lydelse,
skulle dessa orter anses hemfallna till Danmark.
Kriget med Ryssland. — Freden i Stolbova 1617.
Tillståndet i Ryssland. — Jakob de la Gardie. — En svensk prins utsedd till tsar, sommarn 1611. —
Underhandlingarna med Ryssland 1612. — Krigshändelserna 1612 och 1613. — Mikael Romanof väljes till
tsar, febr. 1613. — Gustaf Adolfs personliga deltagande i kriget, sommarn 1614. — Striderna vid Bronitsi
och Staraja Russa. — Belägringen af Pskof, 1615. — Freden i Stolbova, den 17 febr. 1617.
Kriget inom Skandinavien, det farligaste af de krig Karl IX lemnat
efter sig, var slutadt, icke som man ville, men som man kunde; »såsom
drägligast var och mera olycka att
undfly» föllo konungens ord till
ständerna i Stockholm 1613. Samtidigt med
detta, midt under ansträngningarna
hemma, hade fjerran derifrån ett
annat krig fortgått i trakterna kring
Ilmen, Pejpus och Ladoga med Stora
Novgorod till medelpunkt för
krigsskådeplatsen. Detta ryska krig var
förberedt af Karl IX genom hans
ingripande i Rysslands inre strider;
Gustaf Adolf gaf det en utgång,
hvarigenom Neva och större delen
af Ladogas stränder lades under
Sveriges spira och dess välde för ett
århundrade tryggades i dessa trakter.
 |
20. Jakob de la Gardie
(1583—1652). |
När Karl IX genom fördraget
i Viborg den 28 februari 1609
förband sig att stödja Vasili Sjuiskis
vacklande tron, var den politiska
bevekelsegrunden dertill icke så mycket att inblanda Sverige i det ryska rikets
angelägenheter, äfven med utsigten till landförvärf, som att på ryskt område
och med begagnande af ryska stridskrafter fortsätta kampen mot Sigismund
och Polen. Bakom de falska Dmitrierne, af hvilka den förste slutat som
polsk lydtsar i Moskva, stod nämligen från början Polen, först de litauiska
magnaterne, sedan öppet framträdande konung Sigismund sjelf. Omkring
Vasili deremot hade samlat sig allt religiöst och nationelt motstånd som
fans i Ryssland mot polskt väsen och romersk-katolsk tro. Polens seger
vid Klutsjino 1610 afgjorde emellertid Vasilis fall, och Varsjav såg den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:42:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/wmhmsh4/0064.html
