Note: This work was first published in 1957, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som voro ung av åren då,
när han kan slå gudinnor små,
som högst under solen gå?
Rätt när han vill mång tusen mil
han kan skjuta med sin pil.
Han går in till rätt vem han vill
fast de äro aldrig så gill.
Och, jungru subtil, eder mun till
kan han kyssa ödmjuk och still.
Jag bliver kvalt och hårt tilltalt,
det jag har hos eder dvalt.
Mitt mod görs kvalt, mitt blod görs kallt
av bitter sorg och stort gevalt.
Dock er gestalt har jag utvalt,
för pärlor, guld och silver allt.
På kyskhet ren förutan men
ären I gjord av mitt sidoben.
I ären allén den ädle sten
som går genom märg och ben.
Gud give du, min käraste vän
komme till mig en gång igen.
Dock tror jag visst, ädle palmkvist,
I ären mig tro utan list.
Fast det är tyst är dock ej mist.
Jag tror eder lika visst,
ty ingen tvist heller någon list
har jag någon tid hos eder visst.
Ack lycksam stund när jag er mun
fört kysste med kärleks förbund.
Men ve den stund att vårt förbund
skulle göras annorlund.
Ack, Gud dig unn frisk och gesund!
Det önskar jag av hjärtans grund.
Finis
(Älfs visbok)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
