- Project Runeberg -  Läran om befolkningen. Dess sammansättning och förändringar /
38

(1926) [MARC] Author: Knut Wicksell With: Sven Wicksell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. In- och utvandring - 7. Den Malthus´ska befolkningsläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

obefintlig, vilket noga måste beaktas vid bedömandet av vår
befolkningspolitik.

Vad den inre omflyttningen beträffar, har stadsbefolkningens
ökande på landsbygdens bekostnad alltjämt fortgått, till stor
del dock endast skenbart genom inkorporeringar och köpingars
eller andra tättbefolkade samhällens förvandling till städer.
Den i nolen s. 36 omnämnda förskjutningen med hänsyn
till yrkesfördelningen har likaledes fortgått så att de fyra
stora yrkesgrupperna (jordbruk med binäringar, industri och
bergsbruk, handel och samfärdsel samt allmän tjänst och
fria yrken) numera (år 1920) omfattade resp. 2 596 000,
2 066 000, 898 000 och 344 000 personer eller resp. 44, 35,
15 och 6 % av hela folkmängden. (Jfr diagr. VII.)

7. Den Malthus´ska befolkningsläran.



Historik. Det kunde tyckas, som om en så enkel och
påtaglig sak som befolkningens naturliga benägenhet att
överflygla tillgången på näringsmedel borde sedan äldsta
tider ha tilldragit sig människornas uppmärksamhet. I saknad
av varje vetenskapligt ordnad statistik var det dock ej så
lätt att klart påvisa denna tendens, ej heller alltid så lätt
att därvidlag upptäcka rätta förhållandet mellan orsak och
verkan. Den ytterligt starka dödlighet, som tid efter annan
i form av farsoter, krig och hungersnöd bortryckte stora
massor av befolkningen, kunde tvärtom tyckas göra anspråk
på släktets hela alstringskraft redan för att nödtorftigt
utfylla luckorna. I många av forntidens plägseder, barbariska
liksom tiden själv: människooffer, barnamord o. s. v.,ä kan
man visserligen skönja en direkt befolkningshämmande
tendens, men troligen var den dock mera sällan en
medveten sådan.1

1 Enligt Aristoteles skalle konung Minos på Kreta för att hindra
överbefolkning med full avsikt ha infört vissa könsliga onaturligheter;
men om detta är mer än en saga eller anekdot må lämnas därhän.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:41:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wkverdandi/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free