Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Fruktsamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främsta rummet, är, såsom vi skola se, en helt och hållet
sekundär, underordnad och tillfällig sak.
Som bekant ha intill senaste år med hänsyn till
fruktsamheten stora olikheter rått mellan olika länder och än
mer var detta förhållandet när förra upplagan av denna lilla
bok skrevs (1909). I östra Europa var nativiteten ytterligt
hög, i Frankrike var den låg, likaså i Irland samt i de östra
av Nordamerikas förenta stater. Men även mellan olika delar
av samma land kunde stora skiljaktigheter äga rum; i
Norrbottens län i Sverge var födelsetalet (antalet födda i
förhållande till hela befolkningens numerär) under årtiondet
1896—1905 i medeltal nära 39 %o, på Gotland däremot
icke fullt 21 °/oo — det sistnämnda en nativitet, som nära
nog motsvarade den dåvarande franska. Aven andra delar
av Sverge hade redan ett ganska lågt födelsetal, så
Skaraborgs län med 21,6 °/oo, år 1906, Älvsborgs län s. å. med 22,8 °/oo
o. s. v. Genomsnittstalet för hela landet var sistnämnda år
25,7 °/oo men skulle ha vaVit åtskilligt lägre, därest ej de
norrländska länen, särskilt de båda nordligaste, fortfarande
framtett en nativitetssiffra, som mera torde ägnat sig för
kolonialländer än för områden, vilka faktiskt icke ens kunde
livnära sin egen befolkning, långt mindre bereda rum för
någon inflyttning från det övriga landet. På grund härav
hade Sverge ännu vid början av detta århundrade en nativitet
som med gott en tredjedel översköt det antal av 100 000
nyfödda barn om året, vilket hade varit tillräckligt att hålla
befolkningens nuvarande numerär vid makt.
Fruktsamhetens storlek beror i våra samhällen
huvudsakligen av antalet gifta kvinnor i fruktsamhetsåldein (dit
man skulle kunna räkna de 30 årsklasserna 17—47 år);
även ogifta kvinnor föda visserligen barn, men relativt
långt färre, i förhållande till sitt antal inom nämnda
åldersgrupp knappast mer än åttondedelen så många. Till följd
härav kan en sjunkning av nativiteten vara beroende
uteslutande på minskad äktenskapsfrekvens, utan någon minsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
