Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA WI S BECK
själfförsörjande, som nu pratade muntert och litet
kokett med honom utan att på något sätt känna
sig som den underordnade, ty hon var den unga
vackra kvinnan och därför härskarinnan för aftonen.
Till slut hade han fått syn på sin hustru,
genast tagit afsked och styrde nu rakt på gruppen,
där hon stod. Helga sade farväl och gick.
När hon ändtligen kommit ner i kapprummet,
kom fröken Portman efter henne. Hårfrisörskans
lockar hade raknat, och alltsammans hade åkt på
sned. Hon var röd ända upp i pannan, och där
sutto stora svettpärlor i hårfästet.
— Nå, sade Helga, var hon inte älskvärd,
öfverdirektörens fru?
— Vet doktorn, svarade fröken Portman, hur
det känns då man sväljer en synål? Den vandrar
genom hela kroppen, och först när den snokat genom
ens innersta, värker den ut, sådan är hon. Jag såg,
att doktorn råkat ut för en också, som nog inte
var vidare behaglig.
— Ånej, sade Helga, men det var inte jag
heller.
— Nå, hvad det angår, svarade fröken Portman,
så fick jag nog sagt ett och annat. Jag förmodar,
att doktorn känner till historien, jag såg att ni hade
den där uslingen Blomsten till kavaljer. Hela saken,
skall jag säga doktorn, är att flickans unga knifviga
energi inte var behaglig för den lata fähunden.
Annars hade han aldrig burit fram historien, hvad
bryr han sig om anständighet och moral!
— Det är ändå bra uppfriskande med det he-
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
