Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Jöns Rundbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
86 Riksdags f/aU er i 1886 - 89.
stäld 1887, sedan han deltagit i försöket att störta deri
Themp-tanderska. Hans stora tal under tulldebatterna 1885-87,
icke mindre än hans tullmotioner och hans plats i detta års
bevillningsutskott, tillförsäkra honom ett namn bland
protek-tionismens talangfullaste och vredaste förkämpar.
Frihandeln, som vi enligt hans försäkran 1866 ännu ha bra långt
till, omgärdade som vi äro med skyddstullar, frihandeln, sådan
den nu är, d. v. s. frånvaron af tullar på lifsmedel och
råämnen, har dock anstiftat outsägligt ondt. Vi ha förlorat på
handelsbalansen 600,000,000, bara på de sista tio åren, vi
exportera obligationer, och bankens lilla ädla metallpelare är
vår enda reella tillgång. Sedlarne äro bara papper (Jöns
Rundbäck har sannerligen ansett dem ganska solida under
tidigare riksdagsdebatter), spanmålsproduktionen räcker icke
till för landets behof, den intecknade skulden växer
ofantligt, arbetarne strejka . .. och emigrationen? Ja, »under
tullskyddets dagar, eller från 1851 till 1861» utvandrade endast
16,900 personer, men ifrån 1861 till och med 1882 344,886
(med afdrag för de återkomne). Hvarför ha de utvandrat?
Ha de gjort det af äfventyrarelust?. . . »Ånej, den som i
likhet med mig», säger Rundbäck, »sett dessa tårefloder af
dessa utvandrare, hvilka helt visst varit lika bittra som
vattnet i det haf, de beträdt, den vet något annat. Men hvem
har då drifvit dern bort? Visserligen ock ibland åtskilligt
annat, men företrädesvis dock vårt sorgliga så kallade
frihandelssystem» . . .
Jöns Rundbäck målar med kraftiga färger och ogenerad
teckning. Men han har icke här nått höjdpunkten. Derpå
har vännen B. anspråk, han, som darrande af rörelse
förkunnade, att inbördeskriget mellan Nordamerikas Förenta
stater helt och hållet var - den fördömda frihandelns verk!
Om icke samma rang skulle kunna tillmätas dessa ord af
Rundbäck, fälda något längre fram i det nyss citerade
anförandet: »Producenter äro vi icke alla: och det har alltid
varit producenterna, som varit förtryckta af konsumenterna,
och derifrån hafva uppkommit slafsystemet och en mängd
andra dåliga system».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
