Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Louis De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konseljen blef sed och bruk och tryckt sin pregel på Carl XV:s
hela regering, är ock den främsta anledningen till Sveriges
tacksamhet mot honom, som i seger och nederlag, i styrka
och svaghet, aldrig svek lagen, aldrig lät rättrådigheten
skymmas af makten.
Det var en arbetsam tid, den nya regeringen invigde.
Mycket nytt var att bringa till lif i lag och samhällsskick,
mycket gammalt att begrafva. Ogift qvinnas myndighet så
väl som husagans och konventikelplakatets afskaffande och
sockenbandets upphäfvande höra till minnena från De Geers
första år i rådskammaren: pass-väsendet togs bort, religionsfriheten
tog ett steg framåt i lagstiftningen, förbättringar vidtogos
inom den juridiska administrationen så väl som inom
lagstiftningen, kommunallagar utarbetades, äfvensom lag om
kyrkomöte. »Ståthållarestriden» utkämpades; Sverige ingrep
i den danska politiken och kallades till och med att taga del
i en europeisk kongress. En frisk fläkt gick igenom landet.
Men under allt detta skulle det politiska lifvet ännu röra sig
i de gamla ståndsformerna. Riddarhuset gaf, under jernvägsstriderna
1857, ett sorgligt exempel af snabbt skiftande majoritet,
hvilket mer än mycket annat bidrog att konstatera dess
olämplighet som politisk institution, under det borgarståndet
och bondeståndet genom förändringar i riksdagsordningen upptagit
allt flera element och växt de båda embetsmannakamrarna
allt för mycket öfver hufvudet. De voro de »folkvalda
stånden». Den efter 1854 bortdomnade representationsstriden
väcktes af dem å nyo till lif, i det de 1860 petitionerade hos K.
M:t om aflåtande af ett förslag till ny riksdagsordning, bygd
på allmänna val, utan stånd och klasser. Och med detsamma
sändes ut öfver hela landet opinionslistor, hvilka snart
återkommo med tiotusentals underskrifter, instämmande i »de
folkvalda ståndens» önskan.
De Geer tog också saken på fullt allvar. Han tillsatte
ingen heterogen »representationskomité», som kung Oskar 1845,
när hans främste rådgifvare förklarat att reformfrågan »ej kan
falla». Han bragte icke heller på tre veckor till stånd ett
hastverk, som kung Oskars regering i april 1848. Under två
år arbetade han och andra medlemmar af statsrådet, biträdda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
