Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till dess hedersledamot. På hans förslag beslöt Samhället
1858 anordna offentliga föredrag för allmänheten; han själf
jämte flere andra af Samhällets medlemmar åtogo sig att
hålla- sådana, och under sju år fortgingo vissa tisdags-aftnar
under vintrarna dessa »offentliga sammankomster», alltjämt
med det lifligaste intresse omfattade af stadens
bildnings-sökande allmänhet. Vid en af dessa, den 23 mars 1858,
föredrog först W. etatsrådet Rafns försök till tydning af
runslingorna å Pirseuslejonet i Venedig; därefter talade
lektor Blomstrand om de Hvitfeldska gymnasiegodsen,
beklagande, att en så storartad donation bure så ringa
frukt. »I samma anda», heter det i Handelstidningen
för den 25 i samma månad, »yttrade sig ock till slut
domprosten Wieselgren, erinrande att gåfvan blifvit skänkt
till Akademien eller Gymnasium i Göteborg. Då nu
gymnasium upphört, vore det allt skäl att bringa
testamentets första ord: Akademien till en sanning. I motsats
till den åsigt, som yrkar Akademiernas sammanslagning,
hufvudsakligen för besparing af kostnader, ville talaren i
den allmänna bildningens och vetenskapens intresse se nya
akademier uppväxa, särdeles på denna ort, hvars vikt genom
läge och andra förhållanden af talaren framhölls.» Rätt
märkligt är ju ock att inom 30 år därefter en Göteborgs
Högskola verkligen blifvit bragt till stånd och det
hufvudsakligen genom kraftigt ingripande af två W:s vänner: David
Carnegie och Oscar Ekman.
Bland de tal, W. höll vare sig å det K. Samhällets
högtidsdagar eller vid andra tillfällen därinom, trycktes ett
under titeln: »En blick på våra cx dynastier såsom fostrare af
kronprete7identer (1858); ett annat rörde Latinstudiet i
skolorna (1859) ett tredje » Vetenskapens förhållande till tron och
det skönas betydelse i det religiösa lifvet;» ett fjärde: » Union
och Unitet», tillägnadt unionens vänner i Norge (1860). Då
hertigen af Östergötland den 16 sept. 1860 besökte
Samhället, höll W. såsom dess ordförande hälsningstalet till den
unge fursten. Genom W:s åtgörande upptogs jämväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
