- Project Runeberg -  Peter Wieselgren : En lefnadsteckning /
2

(1900) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - {Förord}

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillerkänna mig en viss formell frihet; men att denna icke
fått inkräkta på citatens verkliga innehåll, torde jag icke
behöfva förklara.

De tryckta arbeten jag såsom källor begagnat, anmärkas
vid förekommande fall under framställningens gång; och
torde jag här blott behöfva påpeka, att jag i icke ringa
mån härvid anlitat den periodiska pressen. Då det gällt
att teckna en kamp mot rådande sed, mot häfdvunna vanor
och föreställningssätt, ett härnadståg mot folkets opinion,
hafva tidningarnas uttalanden för eller mot synts mig kunna
bäst vitsorda stridens gång. Så har min önskan att, där
så ske kunnat, hälst låta andra tala, äfven här kunnat
tillgodoses. Därpå torde ock skildringen hafva vunnit i
objektivitet.

Antagligen skall man mot mig anmärka, att jag bort
underlåta att meddela drag, som lägga osedernas skugga
öfver hädangångnas mer eller mindre uppburna minnen. I
de allra flesta fall har jag verkligen underlåtit det. Men
att helt och hållet dölja dylika drag, har jag icke kunnat
utan att begå en skriande orättvisa mot den sedereformator,
hvars bild jag haft att teckna, enär han just af dylika
förhållanden funnit sig manad att upptaga sitt reformarbete,
och detta heller icke utan dem skulle synas befogadt. Men
jag har blott följt min böjelse, då jag öfver allt, där ej
skildringens sanningskraf stått i vägen, låtit glömskans
dok fortfarande dölja dem.

I mer än vanlig grad var Peter Wieselgrens lif en
strid för hvad han men ännu icke allmänneligen hans
samtid erkände såsom sant och rätt; och det kunde därför
ej undvikas, att under en så lång och energisk vapentjenst
olika omdömen egnades stridsmannen. Men han tviflade
aldrig på en rättvis slutdom. Det är mitt hopp, att hvad
jag här rörande hans lif framlägger icke må befinnas utan
allt värde vid den domens slutgiltiga affattande.

                                                                                S. W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wieselgren/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free