Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Den nye läraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bonden och lomade af. Han återkom snart med den
ifrågavarande lådan fastbunden på ryggen.
Materielen var i samma stil som det öfriga. Det
förnämsta var den s. k. matrikeln, men den hade den
hedervärda församlingen ock fått till skänks af en
frikostig folkskoleinspektör.
Allt var nu på sin plats, läraren, barnen, bänken
och materielen; det skulle således bli skola utaf.
— Men ännu en vigtig sak, mina vänner, sade
skolläraren. Hvar skall jag bo?
— Här i den här kammaren, upplyste värdinnan.
Icke är den just så fin . . . men skräddare och
skomakare bruka ligga der . . .
Den erbjudna bostaden var allt annat än treflig.
De små fönstren voro smutsiga och trasiga,
väggarne utgjordes af nakna ohyflade furustockar, taket var
svart af ålder och sot, golfvet var som i ett stall och
dertill försedt med en mängd stora råtthål. Den
instängda luften var tjock och qväfvande. De få
möblerna voro lika eländiga som rummet.
— Skall man kunna bo här? sade skolläraren.
— Det får han visst, medgaf välvilligt värdinnan.
Jag skall genast flytta ut mjölkbunkarne och göra
plats åt honom . . .
— Men alla de här hålen på golfvet.
— Det kommer an på råttorna, som äro så grufligt
närsökna. Men far skall smeta lera i hålen, så blir
det bättre. Dessutom kan skolmästarn få katten in
till sig om qvällarne. . . Han är riktigt snäll med
att hålla efter otäckingarne, så att inte är det
farligt med den saken.
Skolläraren var dock ej hågad antaga katten till
beskyddare utan lyckades få bostad på annat ställe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
