Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Widing stannade och stirrade häpen på henne.
Motsägelsen kom så oväntad.
— Förr var det alltid du, som uppmuntrade,
som eggade till arbete och ansträngningar, du var
den troende och jag var tvivlaren. Hur
ofantligt mycket har inte ditt varma deltagande, ditt
kloka lyssnande och din tro på kunskapens makt...
främst din fasta tro... betytt för mig. Vilken
tröst har det inte varit för mig att kunna komma
till dig med mina tvivelsjuka spörsmål, med mina
stridiga tankar! Men nu ... nu vill du inte mer
förstå mig, tilläde han bittert.
— Jag kan förstå att du spörjer, och forskar,
rösten fick åter den vinnande värmen. — Men dina
tidningsartiklar, nej, nej, nej! Hon skakade
avvärjande på huvudet och rösten blev igen sträng.
— Nej, det du skriver är samhällsupplösande,
omstörtande, farligt...
— Sanningen är alltid farlig. Folket måste
ledas.
— Ja, men ledas rätt.
— Vad kallar du rätt i en värld, där allt, som
sker, är vrångt och där orätten sitter i högsätet?
Han började åter sin rastlösa vandring över
golvet. Den genomgripande förändring i tänkesätt
och åsikter, som under den gångna vintern vunnit
insteg hos honom och som måste bliva avgörande
för hela hans framtid, kunde icke mer förtigas.
Han kände sig heller icke mer bunden av några
hänsyn. De ord, som nyss där ute på stranden
undfallit sjuksköterskan om orsaken till att fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
