Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epilog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon skaffat medlen därtill och vågat höja sin röst
mot hans gamla stränga farfar, som ville göra honom
till jordbrukare.»
Den lifliga unga flickan vände sig mot ett
oljefärgsporträtt, som i bred svart ram hängde på väggen,
rynkade pannan och knöt energiskt handen mot
bilden af en gammal man.
»Han där, gamle sektern, var en sträng och
hård man. Nej, det säger jag dig, Eva, inte för
allt i världen ville jag lefvat i den så kallade ’gamla
goda tiden’. Då måste man blifva så där skygg
och tillbakadragen som gamla moster Lova eller så
där slö och utsläpad som pappas faster Wilhelmina,
hon som hade haft sjutton barn.
»Du är full af motsägelser, Emmy,» afbröt den
äldre förebrående, »nyss ogillade du farmor därför
att hon var sträng och bestämd.»
»Alls ingen motsägelse, Eva,» försvarade sig den
unga glada flickan, »du skall höra huru jag menar
det. Hos dem alla hade något af deras innersta
personliga lif blifvit tillbakaträngdt och förkrympt,
de voro icke sådana de af naturen varit ämnade
blifva. När gamla moster Lova och jag sutto på
tu man hand, berättade hon ofta om forna tider.
Nu efteråt har jag tänkt, att hon som alltid var så
tillbakadragen, säkert kände sig glad att någongång
gifva sina känslor luft, ofta talade hon mera till sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
