Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte hvilken jag ska lämna. Där ä9 två, som vilja
ha henne, och hon vet inte hvilken hon får.”
“Det — det — var en märklig historia.”
“Jo, se jag tjänar hos Mårten Mårtensson —
mitt namn är Nord, Ola Nord. Och så i går
middag kommer Mårten Mårtensson in till mig och
säger: ‘Hör nu, Nord!’ säger han, ‘när du ska’ in till
sta’n i morgon med hafren, så gack opp på
tidningen med det här papperet! Här har du pengar!’
Och så förklarade han alltihop för mig. Så långt
var det ju bra. Men så på kvällen kommer Cecilia
och bölar och tjuter och säger, att hon rent inte
har något emot att förlofva sig om lördag men inte
med rusthållarens Anders — som Mårten
Mårtensson hade skrifvit på lappen, han gaf mig — utan
med häradsdomarens Arvid, för de två ha nu alltid
varit som ‘kalf och kätte\ Hon kom med en annan
lapp, och där stodo hennes och Arvids namn.
‘Tappa fars lapp/ sa’ hon ‘och sätt in min! Annars går
jag i ån. Står det bara i tidningen/ sa’ hon och
tog mig om halsen och grät, ‘så skäms far att göra
om det, utan då skickar han efter Arvid och så
ordnas det och jag får honom. Men tidningen får
komma några timmar förr än gästerna, så stormen
är öfver!’ sa’ hon. Är det inte en tös, så
femtonfiffig! Nu vet jag inte, hur jag ska’ göra; lyder
jag henne och det går bra och de få hvarandra,
har jag 25 riksdaler, så fort de bli gifta — det
lof-vade hon mig. Men blir Mårten Mårtensson rent
galen och tösen får krypa till korset, så tar mig
hundingen. Men ändå tycker jag det är synd om
henne, så jag ville gärna hjälpa henne.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
