Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4‘Det ger sig, det!’’ sa’ Lars, lite1 röd oeh
förlägen.
“Ska’ ni, så ska’ ni väl, medan ni har tänder
i mnn: Vill hon eller vill hon inte?”
“Det vet jag inte — hvem kan bli klok på
fruntimmer? Fråga henne — den som är nyfiken!”
“Du är då också ett riktigt mä-hä! Det kan
väl du ta’ reda på. Är det så att mamsellen går
och väntar på en grefve, så är det inte värdt du
sticker näsan fram. Och är det bara nycker, så är
du för god att gå som pajas för henne — hon har
ju en mun, bred som en ladudörr — hon kan vara
glad där är någon som vill åta’ sig att hålla den
med bröd.”
Och därmed drog hon munnen upp till öronen
och härmade efter Martina. Alla kommo i
gapskratt, ty det var verkligen likt.
“Utan ta’ dig en rask och duktig kvinna, som
där är lite rutsch i; det kan behöfvas, för själf är
du cn beskedlig vante. Här är inte ondt om
fruntimmer — där blir nog en till dig också, om du
vänder dig till en, som vet hvad hon vill.”
“Till dig, kanske?” sa’ Lars litet försmädligt
“Inte för det jag vill gå någon i vägen, men
nog är jag lite mer pröfvad och duger till lite mer
än en — en, som bara har suttit ioch värmt fingrarna
vid kaffekitteln, och nog har man lite’ med i boet
också.”
“Två pojkar, ja!” sa’ Lars och hångrinade.
Det blef tyst i rummet, och drängarna vid
bordet lade korten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
