Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dershjärtat vaknar ändå en smula hos hvar kvinna
en g&ng i lifvet.
“Men inte något dyrbart bröllop”, sa’ hon.
“Joo, trefligt ska’ det vara, och jaga ska’ vi
ha champagne — en enda gång i lifvet.”
“Hvad är dett”
“Vin, som kostar 5 riksdaler flaskan.”
Ingrid hoppade rätt i vädret.
“Vill ni lägga mig i grafven!” skrek gomman
förfärad.
Lans skrattade.
“Jag har en butelj, som jag fick af löjtnanten
i julas — den kostar mig inte ett öre!”
“Är det så godt!” sporde gumman.
“Som en kyss af en ung tös!”
Och därmed kysste han Ingrid så det sa’
‘smackl’
Men då var det gumman som gick ut och satte
kaffesurran på.
Ingrid tog till att gråta, när Lans kysste henne.
“Ängrar du digt” sa’ han.
Hon skakade på hufvudet, sä att tårarna föllo
ur ögonhåren.
“Håhå!” sa’ han nedstämd. “Jag förstår: det
är ärren efter den gamla kärleken, som svida, hva t”
“Var nu inte ond, rent bort går väl aldrig det
gamla minnet, men du ska’ inte behöfva se mig
gråta så tidt, bara jag blir lite van!”
“Gråt du, Ingrid! Det lättar. Jag har
försökt detsamma själf en gång, ser du!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
