Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kaffe tre gånger om da’n och inte heller fett
fläsk vid de åren, utan hon skall bada och
äta barnamat.” Men se, det hade varit rent
för simpelt! Och för vatten var nu
nämndemannen sjelf rädd som en kycklinghöna —
han hade troligtvis inte badat se’n han blef så
villig så han kunde gå för sig sjelf — och
nämndemanskan skulle naturligtvis aldrig haft
hjärta att låta vatten komma när deras unge
— annat än på händer och ansikte.
— Ja> jag undrar när vår allmoge ska få
klart för sig hur nyttigt ett bad är för ett
barn!
— Aldrig i detta lifvet! Nå! Deras
husman, en fattig skomakare, som sydde och
snörpte dag ut och dag in, hade sjukt i huset
vid samma tid: käringen låg för döden, bara
af brist på kraftfoder, för hos fattigt folk ska
barnen ha de stackars små smulorna, som
finnas — en hungrig mors inelfvor kunna nog
skrika bra, men värre skrika utsvultna ungar.
Och när de gapa, känner modern det värst.
Själf hade jag inte råd att hjälpa
stackar-ne, men “fiffig finner alltid råd.”
Jag sa till nämndemannen, när han
jämrade sig öfver deras Lisbeth, att säkert hade
tösen fått en svår sjukdom, som hette–––-
jag tror jag drog till med superlativerosa eller
gastrinosa eller något så’nt der toseri. Se»
skulle en förr i världen — och nu med
stundom — prdijjerø på’nting åt gammaldags bög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
