- Project Runeberg -  En skådespelerskas minnen. Sjelfbiografi /
52

(1850-1851) [MARC] Author: Henriette Sophie Widerberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Roslags—tullen» vid namn LSngiingen. Den
godhet och ömhet, hvarmed han omfattade mina barn,
ökade min kärlek och tillgifvenhet för honom.
Ack! jag lefde der de trefligaste och lyckligaste
dagar man kan tänka sig. Hvar vi gingo voro
alltid barnen vid vår sida; han älskade dem soin
hade de varit hans egna; salt han vid pianot
och sjöng, samlades de kring honom och
instämde uti hans sång; for han ut och promenerade,
tog ban dem med sig.

Jag tyckte mycket om alt meta. Vi valde
då en hög klippa, på hvilken vi satte oss.

— Ser du, min Henriette, delta rysliga
bråddjup?

— Hu, det ser jag nog!

— Lofva mig att, om det någonsin skulle
hända alt en af oss bryter den tro och beliga
löfte vi inför Gud gifvit hvarandra, detta blifver
den öfvergifnas graf; svär mig delta.

Som jag såg att han var mycket upprörd,
svarade jag;

’— Nej, tack! kan inte hafva den äran;
tycker inte om sjöbotten.

— Då älskar du mig ej!

— För det jag inte vill gå dit?

Jag skrattade nu rätt hjertligt. Han blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:35:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whminnen/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free