Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinna i byn reda på, huru där ordnades och
ståldes för Mathias och hans fina fru, och när
männen kommo hem till middagen, fingo äfven
de del af nyheten med det lilla tillägget, att
Vigströmskan i dag varit mer än vanligt stor på
sig, allt för den fina släktens skull.––––
För fröken Henriette hade väntan på
ångbåten blifvit olidligt lång. Ändtligen, när hon
redan var fullt och fast öfvertygad om att någon
olycka skett, hördes signalen, och hon såg
lotsarna lägga ut med ekstocken, som af deras
kraftiga armar inom få minuter roddes tillbaka till
stranden igen, medan hon skyndade ned.
Det var något vackert, luftigt och lätt, som
hoppade ur båten, två unga, mjuka armar, som
slogos om „gamla fröken“, två bedårande, mörka
ögon, som sågo in i hennes, och två varma, röda
läppar, som kysste hennes kind, medan en
manlig stämma sade, att det var Marusja.
Där blef ett kvitter uppe i vindsrummet,
liksom när fåglarna bygga bo under takåsen; där
blef ett springande i trappor och dörrar, och
bevare oss, så många kappsäckar, hattaskar och
resväskor löjtnanten och Mina fingo bära upp.
Minas ögon stodo runda af förvåning öfver allt som
här fans att se, maken till granna ting hade hon
aldrig skådat förr. Doften af hafsluft och tång
i vindsrummet trängdes undan af den fina
parfymen utaf rosa och violette.
De första dagarna bara åt och sof den
unga frun; det var den starka hafsluftens invär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
