Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mänskligheten framåt, samt att här behöfs arbete,
oändligt mycket mera arbete, än vi äro vana
att frambringa, för att hålla vår lilla farkost uppe.
» Hvilket öfverflödigt, anspråksfullt lif för icke
vår bildade klass. Man kunde tro de unga männen
vara mångmillionärer allihopa, man häpnar, när
man kommer hem och ser detta. Och sedan
skrytet, det förbannade skrytet.» John drog ihop
ögonbrynen, så att ett djupt veck bildade sig i
pannan mellan dem, som om han hotfullt
betraktat något fientligt fantom framför sig. »Det
finns intet, som så säkert fördärfvar den enskilde
individen så väl som ett helt folk, som det
själf-belåtna betraktandet af egna förtjänster. Hvilket
språk tidningarna föra, man kunde tro oss vara
minst en af stormakterna, men höjes en
varnande röst, så ljuder endast ett hundrafaldigt:
olycksprofet! till svar. Och sedan denna
förfärliga språkstrid, detta olycksaliga brödrahat,
som gräft en sådan djup klyfta; efter en lång
frånvaro ser man klarare, än det öga som vant
sig därvid, huru djup klyftan i själfva verket är.»
John tystnade, och de gingo ett ögonblick,
utan att någondera sade ett ord. Genom
umgänget med Arvid hade Marta blifvit van vid
sådana samtal, men hon drog vanligen sin egen
sista slutledning. Nu hade John kommit hem,
och det kunde icke annat än på något
märkvärdigt sätt inverka på landets öden. Hon
reflekterade icke öfver huru och på hvad vis
det skulle ske, hon var fullkomligt viss därpå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
