Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
faror och vådor som nomadens och der chancerna äro så få
att undkomma dem, är det naturligt att begreppet af räddning
och Herrens skydd står högst i menniskans sinne. Det med
det förra nära beslägtade begreppet att vara eller blifva lycklig
är likaledes ett, hvarur de gerna härleda namnen för sina söner
t. ex. Sa’ad, As’1 ad, Sa’ddn; eller de häntyda med dem på den
gåfva och den välsignelse, Som de anse Herren ge dem i deras
afkomma t. ex. ’Atå, ’Atiyå, Zeid, Zeiddn, Khalaf, Kheir Allah.
Är barnét födt på en regnig dag, får det ofta namnet Muteir,
Muteirdn, eller under en betesrik vår Rabf, RubeF, eller på en
Thorsdag eller Lördag, hvilka båda äro lyckliga dagar i
Beduinens calender, Khamis, Sabt, Sabtan, Subeitdn; eller det kallas
ett lejon, Asad, Sab’, SubeF, eller en varg Dhab, Dhubei, en
örn ’Akäb, för att antyda det mod föräldrarne hoppas skola
utbilda sig hos detsamma, eller i samma afseende den
beslutsam-%
me Hazim, Hazzäm, Huzeyim etc., den förståndige ’Mil,’Vkeil
etc. — Men det blefve för vidlyftigt och tröttsamt att
uppräkna flera af de bland Beduinerne vanligast förekommande egna
namn; läsaren ser häraf att milt äfven efter den förändring det
undergått redan på de första dagarne i öknen, ehuru
fullkomligen (i analogie med den Arabiska nomenclaturen) arabiseradt,
dock ej var något af de hos nomaderne brukliga. Så mycket
bättre passade det ock derföre för en främmande, hvarför jag
naturligtvis ännu för en lång tid bortåt .måste passera.
Den nästa fråga Sålim ställde, bestod blott i ett utrop af
det namn, hvarmed vi sålunda kommit öfverens att jag borde
kallas. Det vanliga Beduin-svaret på ett sådant utrop är: ”jag
är till hands, till din hjelp” 1; ty i öknen tänker man sig vid
hvarje rop och hvarje kallelse genast en fara vara å färde, och
pligten fordrar af en vän att obetänkt och oöfverlaggt rusa till sin
väns försvar. Här var dock ej fråga om någon fara och Sålim
tackade för mitt erbjudna bistånd med den vid dylika tillfållen
vanliga formeln: ”måtte Gud bjelpa dig!”9 och öppnade först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
