Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lunda gjort, och att uppteckna äfventyren under vägen. Äfven
i ett Beduin-tält kan den resande icke gerna oförtäckt sätta
något till pappers, om ej under någon förevändning t. ex. af att
skrifva en talisman eller trollformel åt någon som derom
anmodat honom. Beduinen misstänker alltid den främmande han
ser begagna skrifröret och bär såsom i allmänhet allt naturfolk
en stor respect för denna konst, icke sällan troende den deri
erfarne äga öfvernaturlig förmåga. Alla dessa omständigheter
sammanräknade, i förening ännu med nödvändigheten af att
begagna vid dessa annotationer det Arabiska språket eller
åtminstone Arabiska bokstäfver, göra att den resande, isynnerhet om
han ej har öfverilödig tid, har svårare att här rikta sin
dagbok med namn än under andra reseförhälianden och i andra
länder, samt att han så mycket möjligt spar sig mödan att
uppteckna annat än de största och mest i ögonen fallande
contou-rerna af den trakt, genom hvilken han färdas.
Betta var fallet också med mig. Bland de många namn,
mina följeslagare gåfvo hvarje slätt, hvarje höjd och hvarje däld
i de låga bergsträckningar emellan hvilka vår väg här gick, har
jag i min dagbok blott namnet Feråshdt Alshih *, såsom
betecknande en större dal mellan berget Alråhå i söder och ett lägre
berg kalladt Humeird i norr. Namnet betyder Absinth-bäddar
och är uppenbarligen gifvet landet i anseende till den stora
rikedom det äger på denna ört. Beduinerne benämna nemligen
ofta trakter efter den växt som der företrädesvis yfves,
isynnerhet om den i ett eller annat afseende har betydelse i deras
nomad-lif. SAiA-örten, tillika med en annan art af samma
släg-te kallad ’ubeitheran2, utgör i dessa trakter icke allenast det
hufvudsakligaste bete för fårahjordarne utan ock det mest
cha-racteristiska drag i physiognomien af landets flora. I den
sterila öknen mellan Cairo och Suez anträffas den redan här och
der, men på Slnå-halfon böijar den blifva allmännare och
utbreder sig mot öster till SAertf-bergen 3, hvars tunna humus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
