Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det ville upp.
Torups socken, Västra Göinge härad.
Det var i den tiden västgötarna drogo kring med deras
påsar ock narrade folk pä både pengar ock mer ändå, när de
fingo nattaly åtminstone.
Då så kom där en sådan där knalle till ett hus ock ville
ligga där om natten, ock när han såg sitt tillhåll, visade ban
kvinnan en farligt grann silkeduk ock sade hänne, att den
skulle hon få; för mannen hännes var borta, må en veta.
Nu var det så, att hans mor bodde i huset hos de unge.
Kvinnan frågade nog så könt svärmodern, hur hon skulle göra,
för den gamla var van att råda i alt.
»Det är ingen tid värdt vara fattig ock högfärdig!» sade
käringen, uär hon såg den rosige duken; ock så fick kvinnan
den, ock knallen, det leda lifvet, fick sin vilje.
Men när han var gången, kom mannen hem, ock då stod
det här käringen, hans mor förstås, så högt i halsen, så att
så fort hon fick ögonen på mannen, sade hon:
»Det vill upp, det vill upp!»
Sonakvinnan skärmiserade med hänne ock trugade hänne
med både Skam ock mer, om hon inte ville tiga. Käringen
lofvade det nog, men inte väl hade hon fått mannen för
ögonen, förr än hon skrek:
»Det. vill upp!»
När det nu inte ville lena för hänne igen med detta,
så tog sonakvinnan käringen upp på loftet ock fick bänne
till att sticka hufvudet i en rännelycka, så skulle de nog, sade
hon, få hemligheten ur halsen pä ett bra vis. »Ja låt gå, för
eljest kväljer den mig», sade käringen ock stack hufvudet i
rännelyckan, ock så trissade sonakvinnan upp hänne öfver takbjälken.
Ett bete efter kom mannen upp på loftet ock fick se
käringen dingla. »Hör du», sade han till sin kvinna, »mor
gick ock skrek, hon ville upp, ock nu, min död, har hon
kommit upp, så det battar, för hon hänger i taket.
Så var det med den saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
