Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan man icke kalla detta verk, hur ståtligt det än är och hur många
utmärkta enskildheter det än har. Det är därför sannolikt att det
utförts i Rafaels verkstad efter en skiss av mästaren, under det att
han var som ivrigast sysselsatt med att avsluta dekorationen av Camera
della Segnatura. Landskapsbakgrunden har man länge anmärkt icke
vara rafaelisk, utan snarare visa Ferraraskolans smak, sådan den
representeras av Dosso Dossi; en bror till denne, Battista Luteri,
arbetade också i Rafaels verkstad.
I British Museum finnes en svartkritteckning, en av de allra bästa
som tillskrivas Rafael, med utomordentlig draperibehandling och “corpus“
i figurerna. Den visar madonnan, som håller Jesusbarnet stående
vid sitt sköte. Mycket är här som överensstämmer med Folignomadonnan
— man har t. o. m. velat betrakta teckningen som en skiss
därtill — men mycket är det också som skiljer dem åt. Teckningen
synes mig nästan mer överensstämma med den s. k. Madonna Machintosh
(Nat. Gall., London), ehuru denna endast visar Maria i halvfigur.
Också med M. del pez (Madrid) har teckningen beröringspunkter
(om denna madonna nedan). Slutligen visar den också hän
på den Sixtinska madonnan — i Marias enfaceställning, i slöjans
och mantelns mjuka linjer.
Nära Folignomadonnan, i hela kompositionen, om än vida högre
står detta Rafaels mest berömda eller åtminstone mest bekanta arbete,
den Sixtinska madonnan, som man sagt också vara den mest
berömda bild i hela världskonsten. Detta verk, som mäter 2.65 m. i
höjd, har hittills vanligen hänförts till Rafaels senare Romaperiod;
men på goda grunder, såsom mig synes, har senast V. Wanscher
hävdat att det sannolikt beställts av Julius II för den år 1512 åter invigda
kyrkan S. Sisto i Piacenza, vilken stad påven då ville göra med
sig förbunden — den kom också samma år under kyrkostaten (för att
sedan åter förloras); med svartbröderna i S. Sistoklostret synes Julius II
också ha haft särskild förbindelse. (Tavlan såldes från klostret på
1750-talet för 20,000 dukater och förvärvades av den sachsiske kurfursten
till Dresden, där den alltjämt utgör galleriets förnämsta skatt.
Liksom det förra altarverket är den väldiga bilden målad på duk.)
I själva anordningen med de två helgonen — vilkas framställande
naturligtvis ingick i uppdraget — är något gammaldags; men här i
denna sin helt igenom egenhändiga bild — egenhändig väl framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
