Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
son den 21. januari 18491 nämner Wennerberg: »Nu skrifver jag
ibland på ett ’Stabat Mater’, som du vet att jag började lite på
redan under Lilla Sällskapets tider. Men det händer ofta, att
melodien böjer sig oförmärkt ifrån Gudsmoder och ser efter
Glunten. Det är, som tittade en Satyr fram mellan tempelpelare
och vinkade mig ut åt Flottsund och Liljeconvaljeholmen.» Som
man ser av detta yttrande, var Wennerberg själv på det klara med
den motsättning i stilarter, som det för honom gällde att behärska, och som väl ännu under uppsalatiden erbjöd honom
vissa svårigheter. Arbetet på Stabat Mater beröres också i brev
till Thekla Knös den 5. mars 1851 från Skara2 ; Wennerberg berättar, att han ibland i vemodiga skymningar, »då minnet af ett
temligen besynnerligt lif och hoppet om ett warmt och ljust solsken i det kommande swäfva omkring» honom, arbetar på sitt
Stabat Mater. »Besynnerligt nog håller jag på med texten:
Inflammatus et accensus
Per te, virgo, sum defensus -
– -
Det skall bli Bas-aria med Chör .»
Sedan kom arbetet att läggas åt sidan för att dock vid skilda
tillfällen återupptagas. Då och då skrevos nya nummer, och delar
av verket sjöngos i hemmet av tonsättaren och hans döttrar.3 När
Wennerberg 1891 för andra gången tagit avsked som ecklesiastikminister, instrumenterade han sitt Stabat Mater, som därpå uppfördes, först i Stockholm den 28. februari och den 13. mars 1893,
sedan i Uppsala den 30. april samma år.
Manuskriptet till Stabat Mater i klaversättning äges av grevinnan
Elin Lewenhaupt (Björnöborg, Västerås). Dessutom har friherrinnan A. Fleetwood separatmanuskript (i klv.-utdr.) till n:r 8:
lnflammatus och n:r 10: Quando corpus; friherrinnan S. Taube
(Uppsala) har följande handskrifter: n:r 1: Stabat Mater (part.),
n:r 6: Sancta Mater (part.-skiss), n:r 7: Fac me vere (klv.-utdr.
och part.-skiss), n:r 8: lnflammatus (ofullst. klv.-skiss samt part.skiss), n:r 10: Quando corpus (klv.-skiss). Fullständigt partitur
handskrift förvaras i Musikhistoriska museet samt hos d:r
1
2
3
I H. Josephsons ägo; citerat i S. TAUBE, a. a. 111, sid. 203.
Se S. TAUBE, a. a. I, sid. 295-296; i S. Taubes ägo.
Se S. TAUBE, a. a. 111, sid. 269.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
