Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
framhåller, vilken utomordentlig hänförelse den förmår framkalla,
när den »trogen sin starkt begränsade men höga uppgift, tager sig
före att på ’ärans och hjältarnes språk’ sjunga ut hvad som ligger
den på hjärtat».1 Ett dylikt uttalande visar tydligt nog, hurusom
Wennerberg var fullt på det klara med både begränsningen och
styrkan i manskören. Kallstenius hävdar 2 , att det är bland studentsångerna, som Wennerbergs »musikaliska betydelse framför allt
bör sökas», och han frågar: »Vad vore uppsalasångens repertoar
utan de stolta wennerbergska hymnerna?» Om den sista frågan är
berättigad, så är därmed icke sagt, att Wennerbergs stora popularitet som studenternas sångarskald i första hand eller i huvudsak beror på den rent musikaliska kvaliteten. Vad som ställer Wennerbergs manskörer på en så framskjuten nivå, är den besjälade
manliga kraft, den fosterländskhet och det ungdomligt entusiastiska temperament, som inrymmas i dem såväl i ord som ton.
Rent musikaliskt sett kan man på detta område ej komma utöver
vissa, rätt snäva gränser — det insåg Wennerberg själv bättre än
mången; och såsom speciellt musikaliska konstverk te sig Wennerbergs körer heller icke alltid fulländade, även då de äro nog så
verkningsfulla. Musiken utgör här ett suggestivt medel till ideell
samling och lyftning.
Inom studentkörsången kan man i huvudsak särskilja dels fosterländska sånger i form av marscher och hymner — denna
genre låg Wennerbergs kynne närmast — dels mer eller mindre
folkligt betonade natur- och kärlekssånger av viska raktär, till
vilka såsom en typisk grupp kunna hänföras serenader. Frånsett
de sistnämnda3 är det uppenbart, hur föga Wennerberg skrivit
inom den naturmålande och erotiska genren. Tämligen ensamstående i detta avseende är sålunda i tonsättarens produktion den
otryckta, rätt enkla kören »Kärtnen I solens blickar», som lovsjunger Uppsala, den »eviga ungdomens urgamla stad» såväl som
Wennerbergs hembygd, därvid prisande naturen och våren. Första
reprisen av sången återgives här:
S. TAUBE, a. a. I, sid. 136.
a. a., sid. 97.
3 Wennerbergs serenader äro solistiskt tänkta, varför de behandlats i annat
sammanhang.
1
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
