Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
några illa sagda ord, tvingande de sjungande att taga om igen
alltsammans».
Ett kompositionsarbete, vars plan endast till en del fullföljdes,
var tonsättning av partier ur Goethes Faust. Redan tidigt hade
detta djupsinniga drama gripit och fängslat Wennerberg. S. Taube1
håller före, att Wennerberg, om han utbildat sig till musiker i
stället för till ämbetsman, troligen skulle försökt sig på att skriva
en Faust-opera. Nu hade Wennerberg under sin vistelse i Växjö,
för avsikt att komponera en serie scener ur verket, men den enda,
som fullbordades, var Auerbachs Kelter (för soli, manskör och
orkester). Josephson skriver 1876 skämtsamt i ett brev till Wennerberg2: »Jo, jag tackar! Herr Landshöfding! Sitta på kansliet
och lägga noter för alla advokaters advokat, herr mefistofeles». I
november samma år skickar Wennerberg den fullbordade, i studentikos liedertafelstil hållna scenen till J osephson och 0. D.;
följande vår framfördes stycket också av 0. D. i Uppsala, vid
vilket tillfälle tonsättaren var närvarande. Flera år senare skrev
Wennerberg en annan komposition för Uppsala, nämligen »Fredens
välsignelser», som blev tonsättarens sista manskör, och som framfördes vid invigningen av den nya universitetsbyggnaden 1887.
Det har talats om den utvecklingsfas hos Wennerberg, som medförde en stark stegring av hans religiösa intressen och känslor och
som t. o. m. föranledde, att han betraktades som »läsare». Med
tiden modifierades Wennerbergs »läseri» betydligt, så mycket mer
som andra intressen pockade på utrymme, då han kommit med i det
politiska livet, men det religiösa draget förblev dock i centrum
av hans personlighet, bestämde hans åskådning och i väsentlig
grad hans konst. Hans religiösa intressen inom musiken togo
sig under denna tid icke blott uttryck i sysslandet med egna andliga kompositioner — han publicerade resp. 1884 och i886 en följd
nya Davids psalmer — utan också i ett arbete på revidering av
den svenska koralboken. Vad var naturligare, än att ett dylikt arbete i icke ringa grad skulle fånga Wennerbergs intresse. Upprinnelsen till Wennerbergs deltagande i detsamma var följande:
Josephson hade på uppdrag av Musikaliska Akademien fortsatt
Berwalds påbörjade omarbetning av Hreffners koralbok och utgav
1
2
a. a. III, sid. 85.
Anteckningar av S. Taube.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
