Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den främmande förklarar sig dock vara frisk, men önskar
samtala med mor Ling, hvars rykte nått henne.
»Ja, mången har ja genom mig återfått sitt stulna gods,
sin stulna smörlycka och husfreden med, —Vi två kan gå in i
kammaren!» pratar julkäringen i tvärsäker ton, i det hon öppnar
dörren till sitt konsultationsrum, där den främmande under
takbjälken skymtar en trasig bok bredvid skinnen af en ekorre och
en huggorm. Där inne tflflar lukten af hvitlök med lukten af
malört om herraväldet, och den främmande föreslår, att de alla
sex skola följas åt ut i trfidgården. Mor Ling tager nytt
ögon-mätt af sin okända gäst, som ser på sjuklingarne. Den lilla
kloka mumlar en ohörbar fråga till nämndemansmor, som därvid
förvirrad rycker af sig hufvudduken och knSpper upp ett par
håktor på sin tröja.
»Förskräckligt varmt. — Jag följer bara med som
vägvisare», pustar hon.
»Gå vi så ut och se på mor Lings många örter,» manar
åter den främmande.
»Ingen af dessa tre sjuklingar får i dag komma under
öppen himmel, om kuren skall göra verkan,» förklarar den lilla
peppardegsgumman. »Men herr Liljegren skall nu ha sitt mål.»
Från ugnen, som kännes varm, tar hon en tallrik,
öfver-täckt med ett djupt lerfat, sätter det hela på matbordet framför
herrn med den möderne halsduken och blottar en pyramid af
potatis, sammanstekt med kalflefversbitar och skifvor af rödlök.
»En malörtstår först och så detta,» ordinerar hon. »Herr
Liljegren har blifvit skött för maggitarr af tre doktorer och var rakt
utsvulten i dag på morgonen; se nu bara, hur han förtär Guds
gåfvor! Det smakar ju herrn?»
Herr Liljegren nickar och anfaller glupskt pyramiden.
»Magen fattas ingenting; det var blodet, som var så godt
som stannadt i honom», upplyser mor Lang.
»Blodet stannadt», undrar den främmande.
^Nästam, bekiäftade mor Ling. »Blodet skall gå omkring
i människokroppen trehundrasextiofem gånger i timmen; stannar
det och får stå, kan det surna, och då är det vissa döden. Jag
satte det snart i gång, och se nu hur han äter!»
»Hvad fattas pojken där?»
»Kommen för svullnad, som var ämnad åt en annan. Skall
snart bli bra!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
