- Project Runeberg -  Från herresäten och bondgårdar : Sägner och berättelser /
718

(1899) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och samma tanke: Du var i dag kallad till att skydda din
son för ¿synen af jast denna kvinnovarelses konster.

m m

*



Man var inne i september. Med tilltagande ifver hade
Alex under ferierna hängifvit sig åt sina botaniska studier, och
ftfven nu begagnade han sig af hvarje ledig eftermiddag, af
hvarje söndag till att vandra ut med sin portör öfver skuldran.
Ett par gånger hade modern uttryckt en önskan att få åtfölja
honom till någon af de närmaste skogarne, hvilken han
upp-gifvit som vandringens mål, men han hade med en viss
retlighet afböjt detta, och sedan bad fru Elm aldrig mera därom.

Långt innan gamla Elsa, med alla tecken till förskräckelse,
underrättat sin matmoder om, att Alex aldrig utsträckte sina
botaniska utflykter längre än till Avik, anade fru Elm, att
sonen blifvit fångad af »den vackra finskan», om hvilken man
talade så mycket i staden. Men fru Elm kände sin son; hon
visste, att varningar, föreställningar, ja till och med obehagliga
fakta skulle ingenting förmå mot hans egen uppfattning af en
persons lif och karakter. Han såg alltid blott, det han ville se,
och hvarje försök att förflytta honom till en annan synpunkt
stegrade blott ännu mera hans envishet.

Den så kallade, »vackra finskan», hade under förra senhösten
plötsligt dykt upp — väl icke ur ån, men frän någon okänd
ort, kanske från något annat land. Hon åtföljdes af sin mor,
en brun, hexlik varelse, som kallade sig fru Yandla Olsoff, och
sin dotter benämnde hon Yesta. De köpte ett litet hus i
närheten af den nämnda bassängen; under högsommaren blefvo här
ett par badhus uppslagna, och i skogsbrynet inrättades ett
litet utvärdshus, där man kunde få kaffe, té, smörgåsar och
kolsyrade drycker.

Stadens båda tidningar talade med beröm om detta
företag, som fyllt ett länge kändt behof i staden, och det framhölls
med skärpa, att det, som vanligt, måste vara främlingar, som
togo initiativet till alla nya förbättringar och företag i orten
och i staden.

Någon större uppblomstring kom dock icke denna
miniatur-badort till del, ty fastän de förfriekningar, hvilka där höllos
till handa, företrädesvis borde smaka fruntimmer, syntes sällan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weherres/0718.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free