- Project Runeberg -  Från herresäten och bondgårdar : Sägner och berättelser /
631

(1899) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ingrid rörde 0ig ej.

»Lofrad vare Herren för hans stora kärlek och godhet !»
började åter den gamla med låg, innerlig röst. »Han här bered t
mig ett hem för mina återstående dagar; han itar tagit
bitterhetens tunga moln från min själ och åter låtit mig få skåda glansen
af sin k&rlekssol, afspeglad i dödliga varelsers hjärtan, och han
skall äfven i rikaste mått välsigna dessa hjärtan, som öppnat sig
för hans manande ande! Ja, Gud välsigne dig, Ingrid, och den
man, som snart skall bli din make!»

Den gamla lade sin ena hand på Ingrids djupt nedböjda
hufvud.

»Fru grefvinna, det flr ju icke Lars eller jag som —»

»Barn», afbröt henne den gamla, »tror du ej, att denna
kftrleksgåfva för mig får ännu större värde, då den kommer från
eder, som erbjuda mig allt, hvad ni äga?»

»Och grefvinnan afslår ej? O, gör icke det! Lars och jag
skulle då bli olyckliga, ty vi ha varit så glada i hoppet att få
se vår kära grefvinna bo i eget hem!»

Den gamla böjde sig ned och kysste gång på gång detta
bönfallande ansikte.

»I skolen få behålla denna glädje, I kära människor, ty med
den innerligaste tacksamhet vill jag flytta till trädgårdsmästaren
Lars och hans hustru.»

* O, nej icke så! Detta får grefvinnan icke tänka om oss.
Vi äro nu för gamla till att gifta oss, och något så opassande,
som att vår grefvinna skulle bo hos ett tarfligt gift urbetarefolk»
kan aldrig komma i fråga.»

Ingrid värjde sig och Lars med stor häftighet.

Grefvinnans ögon tårades därvid, och de fårade kinderna
blefvo bleka.

»Har ni då alls inte tänkt på eder själfva?»

»Jo, vi tro, att grefvinnan hällre ville till tjänare ha Lar9
och mig än vildt främmande folk. Vi räknade ut, att grefvinnan
skulle tala om — om den här villan för oss, och så skulle vi
söka att få tjäna grefvinnan. Lars vill blifva dräng och jag
hushållerska och piga.»

»Nej, se bara på, hur sluga ni två ändå äro!» log den
gamla under strömmande tårar. »Ja, naturligtvis fäster jag eder
båda, men jag gör dock ett villkor.»

»Det blir helt och hållet, som vår grefvinna önskar och
befaller!» utbrast Ingrid resande sig upp, strålande glad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weherres/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free