Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(j)ch si var Lars utom dörren. Erik hörde dinet af hans
steg mot den barfrusna marken, men ryckte sina tankar frin allt
som rörde det otrefliga närvarande och bjöd till att i minnet
iterkalla sina triumfer som singare under den förilutne terminen;
följderna efter de senare nätternas rummel blefvo honom dock
öfvermäktiga, och han insomnade.
* *
*
Modern hade själf kommit för att hämta Erik i täckt vagn,
där hon bäddade in honom i päls och filtar. Hon var ytterst
orolig och tog Eriks nigot matta försäkringar, att det ej var
farligt, för en önskan att lugna henne, och det var blott genom
det öfvertag, hans förmenta kunskaper hade öfver henne, som
Erik kunde undgi obehaget att fi besök af den närboende
provinsialläkaren.
Erik märkte vid sin hemkomst, att modern befann sig midt
i julstöket, och detta väckte iter hans vresighet, si att ord om
»förildrade bruk» och »judiska legender» äfven föllo i hennes
närvaro. Hon sig bedröfvad ut därvid, men sade ej nigot.
Man var nu i själfva julveckan. Erik hade ej lemnat sitt
rum; ett verkligt illamiende hade hillit honom i sängen ett par
dagar, och nu erfor han en obehaglig känsla af folkskygghet,
som förmidde honom att fortfarande hilla sig inne och spela
sjuk
Modem satt ofta hos honom med en stickstrumpa i handen,
tyst och uppmärksam pi sonens önskningar. Han förundrade
sig i stillhet öfver, att hon hade så god tid, di det ju var hennes
afsigt att fira sista julaftonen i hemmet med särskild högtidlighet.
Erik skydde att friga sin mor om detta, ty han visste ju, att
högtidligheten till en del var afsedd att fira hans hemkomst som
kandidat, och det var dessutom motbjudande för honom att tala
om julens betydelse och baraafröjder.
Men han längtade dock efter denna fest, fast han ännu
blott intalade sig, att julaftonen skulle gifva honom anledning
att lemna sitt rum, och att sammanvaron med de främmande
barnen och husets tjänstefolk skulle befria honom frin hans anfall
af människoskygghet.
Dagen igenom lyssnade han med nervös oro efter, om han
ej skulle höra det sedvanliga slamret af mortlar och hackknifvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/weherres/0518.html
