Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifta kvinnaos surrogat för kärleken, och hon nedkämpade den
känsla af äckel, bon kände för denne förstörde man. Ingen
människa skulle fä veta annat om Svens sjukdom» ån hvad doktorn
sagt: bröstlidande, förorsakadt af en sträng vinter i Stockholm.
Och af egen fatabur tilläde Ingri, att en stockholmsläkare
tillråd t Sven att dricka punsch.
Hon kände en förfärlig tomhet, di han var död och
be-grafven; hennes föräldrar hade, nästan samtidigt med hvarandra,
aflidit ett ir förut. Men nu hade Ingri sina tre barn, tvi söner
och en dotter, att lefva och verka för. Hon hade dock aldrig,
ens för sig sjålf, framställt nigot kraf pi egen lycka i djupare
mening, och nu, när hon fritt oeh öppet kunde framträda med
husbondetyglarne i sina händer, fyllde snart maktkftnslan
tomrummet i hennes hjärta, och hon hade ingen aning om, hur
farlig en kvinnas eftersommar kan vara.
Gunnar hade under alla dessa är skött den store
holländske väderkvarnen, och Ingri hade vant sig vid att betrakta
honom som ett bihang till egendomen. Hon hade visserligen känt
en ligande vrede, när hans namn blef satt i förbindelse med
Margretas lättsinniga uppförande, men Ingri visste
instinktmässigt, att hon ej borde närmare undersöka källan till denna vredé,
utan skulle lita den gälla för sedlig harm.
Under sorgeiret miste hon ofta ridgöra med Gunnar; hon
frigade honom aldrig, om han ville stanna kvar i hennes tjänst,
utan tog det som en gifven sak; han hade det ju si bra, som
han kunde önska.
Men en söndag, di Ingri för första gingen efter mannen«
död visat sig i kyrkan utan sorgdräkt, kom Gunnar pi
eftermiddagen in till henne, där hon satt i lillastugan och läste de
tidningar, som kommit till henne under den förflutna veckans
sex arbetsdagar.
Det förekom henne, di hon nu sig upp i Gunnars
ansikte, som om hon sett en för länge sedan död gengingare. En
stråle af eld gled frin hennes hjässa nedit ryggraden, knäna
sviktade, när hon steg upp och gick fram till den gamle ärfde
pulpeten och öppnade klaffen. »Du vill ta ut ur din
innesti-ende lön,» sade hon med ansträngning.
»Nej, jag kommer för att — att fi veta om min framtid.»
Hans förlägenhet återgaf henne fattningen, och hon greps
af ett oemotstindligt begär att höra honom tala om sin kärlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
