Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eista jordiska goda jag ägde. Men det var svårt, kära fröken,
mycket svårt; jag tror mitt hjärta sprängdes under sorgen. —
Olsson kunde ej öfverlefva det, klockan hade varit den blinde
stackarens sällskap och vän under hans sömnlösa nätter, och i
blindhetens mörker om dagarne, när jag ej var hos honom. —
Hela julafton tyckte han sig höra henne; men han yrade väl — »
Den gamle låg en stund alldeles stilla, med händerna
sammanknäppta. Så reste han sig häftigt i sittande ställning:
»Hon repeterar! Hör hur skönt det klingar! Gud ske lof
och tack, nu slår hon min högtidstimme! Min kära, kära klocka!»
Med ett lycksaligt leende sjönk den gamle tillbaka på den
hårde kudden, lifsfjädern i hans hjärta hade sprungit af.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
