Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
djuphavsbottnen.[1] Om sial vore lättflytande, så skulle det breda ut
sig i denna nivå. Detta är emellertid icke fallet, men sial
är dock tillräckligt plastiskt för att märkbart ge efter för
dessa avsevärda tryckkrafter. Detta visar sig tydligt i de
terrassformiga förkastningar, som i regel förekomma
utefter kanten (fig. 36). Framvällandet åt sidan av de
djupare liggande plastiska skikten är väl även skälet till att
kanterna av isärspruckna och vitt åtskilda flak, såsom
Sydamerika och Afrika, bevarat parallelliteten bättre i sina
kustlinjer än i gränslinjen mellan kontinentbranten och
djuphavsbottnen.
Det är ej otänkbart att vulkanisk
verksamhet så ofta förekommer
vid kusterna just emedan
kontinentskivans simainneslutningar här
kunna bliva utpressade tack vare
det beskrivna spänningsfältet.
Alldeles särskilt sannolik är denna
tolkning beträffande öar i oceanen,
vilka ju ringformigt omgivas av
detta spänningsfält.
 |
| Fig. 36. Tryckkrafternas verkan vid en kontinentkant, skematiskt. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
