Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidningarna, att hon har så mycket anseende der på
trakterna, att hon blifvit stämd för rätta och fått fjorton
dagars vatten och bröd för det en gammal fiskare var sa
illa kommen vid något på sjön, att Rantån måste snöra
honom till händer och fotter i en hästsele och stoppa
honom i bakugnen genast efter det brödet var uttaget. Der
snusade en gammal doktor upp honom och löste honom
ur selen. Fiskaren blef bra ; men det tog doktorn till sig
— ingen konst, sedan Rantan bakat sjörå-otyget ur
honom — men Rantan blef, till tack, straffad.”
’Och detta kallar du, att ha fått anseende,” skrattade
Ebba.
”Ja, det gör jag,” svarade Kerstin ond, ”ty hon sökes
nu från alla håll; det har hon låtit skrifva om till
hembygden.’1
, Ebba ämnade svara, när dörren häftigt upprycktes och
Pernilla Matsa, med träskorna i handen, snö på de blå
ullstrumporna och den yttre kjolen uppslagen öfver
huf-vudet, kom instörtande, och flämtande berättade, ”att de,
just nu, dragit Vifve ur hans brunn.”
”Hvad var det Rantan sade!” utropade Kerstin i
triumferande ton, ”sade hon ej, att straffet skulle komma,
och der sen I — - .”
Ebba gaf henne en ovillig blick och sökte, att af den
pustande och flämtande Pernilla få reda på huru
olyckshändelsen skett.
Med många afvikelser från ämnet och ännu flera: sa’
hon, sa’ han, sa’ jag, fick Ebba ändtligen reda på följande:
Ofriden i Yifves hus hade ökats dag från dag och Vifve
slog icke sällan sin hustru. För ungefär en månad sedau,
hade han hållit ett så förfärligt o väsende, att Elna, af
fruktan för ytterligare misshandlingar, flytt ut i
sommarstugan, hvarpå Vifve rusat in och grälat på hennes mor.
En stund derefter hörde Elna tunga steg i förstugan och
sitt namn ropas; troende att det var Vifve som ropade,
kröp hon i förskräckelsen under ett bord i sommarstugan
då hon hörde dörren till detta rum öppnas; men hon hade
ej gömt sig bättre, än att den inträdande, hvilken ej var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
