Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lilla saga blef, med anmärkningar, utgifven särskildt 1765 af B.
Holmén, hvilken dock icke angifver sin källa.
Den litterära förbindelsen med utlandet var under förevarande
period ganska liflig, såsom visats ofvan i hvarje kapitel. I
vetenskapen, där latinet ännu någon tid härskade såsom det
internationella språket, var denna förbindelse, särskildt hvad häfdaforskningen
och snart äfven hvad naturvetenskapen beträffar, ingalunda ett
kännetecken pä osjälfständighet. I vitterheten hade vi också en nationell
grund att bygga på; men denna grund hade lagts under inflytande
utifrån, särdeles från Tyskland, som ofta bildade den förmedlande
öfvergången för Syd-Europas rika diktning. Direkt hade den
italienska poesien varit rätt mycket bekant här under 1600-talet; något
hade också den spanska varit studerad. Ännu funnos många, som
kände till dessa litteraturer; några kunde äfven skrifva italiensk vers.
Men den sydeuropeiska vitterheten förlorade allt mera sin betydelse
för oss.
Det var egentligen genom Niirnbergerskolan och den andra
schlesiska skolan (Lohenstein m. fl ), som förkonstlingen och den
svulstiga, bombastiska tonen trängt in cch satt sin prägel äfven på
vår poesi. Från århundradets början hade dock en enklare ton
börjat göra sig gällande i Tyskland; och målsmännen för denna
riktning, Weise, Burch. Mencke, Canitz m. fl., kommo äfven att inverka
på vår poesi. Thomasii, Weises och Menekes sträfvan för
uppodlingen af modersmålet och dess användande äfven i vetenskapliga
skrifter fick en mäktig genklang hos oss; i synnerhet synes
Ryde-lius hafva tagit djupt intryck af dessa för upplysning oth klarhet
kämpande andar, »upplysningstidens» förebådare. Det var ur
Menc-kes »deutschtibende poetische Gesellschaft», som år 1724 Gottscheds
»deutsche Gesellschaft» uppväxte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
