Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 61 fyraradiga strofer, meddelades allehanda religiösa och
lefnads-fllosofiska anmaningar i följande stil:
Tyck aldrig illa om, när thet går androm wähl.
Nämn aldrig tig ther mot olyckans trägna trähl,
En onögd undgår ey sin motgångs trånga snara:
Ho altid är förnögd, kan altid lycklig wara.
Den lilla skriften, som
någon gång afskrefs och
äfven omtrycktes, vittnar i
det hela om en »trög
fjäder», såsom förf. själf
med-gifver, och är, för att tala
med Lidén, »mediocre».
Att Hallman med den
beryktade, ej så särdeles
väl hopkomna Elisifvisan:
»I Östgiötha bodde en
Herre swa bold , . . Herre
Christ radi fyr oss allom» ,
som sedermera flera
gånger omtryckts, mindre hade
ett didaktiskt än ett
historiskt syfte, har ofvan
anmärkts. Båda ändamålen
ville han däremot tillgodose
genom »Polska Kongars
JOHAN GÖSTAF HALLMAN.
Af J. G. Hallmans äldre, likabenämnde son Unnas flera dikter från midten
af århundradet; den yngre sonen Carl Israel H„ blef dock mera bekant såsom
skald. Det kväde öfver Ulrika Eleonora, som 1742 utkom i den förres namn,
hade fadren egentligen författat, hvarjämte både Dalin och C. D.
Ehren-preuss genomsett det, enligt hvad G. Benzelstierna berättar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>