Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skalden J. G. Hallman Gösiafsson, en af denna periods
förnämste stilister, som 1725 disputerat »de Nericia», utgaf 1728 en
arkeologisk-topografisk beskrifning öfver staden Köping. Såsom det
tillkännagafs i Acta lit. Su., där han då och då meddelade smärre
notiser, hade Hallman under utarbetning ett större arbete om
Ne-rike. För detta arbetes plan redogjorde han i företalet till den
1732 utgifna visan om »Nunnan Elisif Eriks Dotter af Risberga
klöster», som han uppgaf vara författad af biskop Nicolaus Hermanni.
Såsom man redan ådagalagt, är visan högst sannolikt ett falsarium
af Hallman; men afsikten med dess utgifvande torde icke varit att
meddela samtiden en moraliserande varning, ulan helt enkelt att göra
reklam för det stora arbetet om Nerike samt — i de utförliga
anmärkningarna — visa författarens historiska vetande. Boken om
Nerike utkom emellertid aldrig, såsom fallet var äfven med andra
af Hallman planlagda verk. Tuneld lär emellertid hafva begagnat
hans samlingar.
I sitt poetiska verk om Båtaätten, liksom i inledningen till
skådespelet »Erik och Waldemar», meddelade Hallman en mängd
historiska och genealogiska upplysningar. Men liksom han således
inmängde historien i poesien, så aktade han icke olämpligt att i
historien införa ett poetiskt element. I detta afseende hade han ju
också stora föregångare. Icke alldeles pålitligt är således hans
biografiska arbete »The Twenne Bröder . . . then Äldre Mest. Oluf Petri
Phase, . . . then Yngre Mest. Lars Petri hin Gamle, ... til
Lef-werne och Wandel beskrifne», som utkom 1726 och väckte stor
uppmärksamhet.
I detta Hallmans arbete härledde sig det ohistoriska likväl icke
så mycket af lättrogenhet som af tendens. Det ser ut som hade
han däri velat framställa de båda reformatorerna såsom spegelbilder
och föredöme för samtiden. Arbetet fick en recension på 20 sidor
i Acta lit. Su. 1726—27, och det är påfallande, att en stor del af
denna recension fylles med ett i den recenserade boken, Hall-
Wrangel, Frihetstidens Odlingshistoria. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
