Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sällan blir en son så from som fadern före honom var,
utan kan tvärtom sjelf ge sig i lag med trolltyg, äfven
om han är prest. Så var der för många år sedan uppe i
skogsbygden en ung prest, som hade Goanissen, och det
fastän den unge pastorns far var prost i ett rikt pastorat
nere på slätten. Prosten fick sent omsider höra de rykten,
som gingo i svang om hans son, och beslöt att sjelf fara
dit julafton och se hur det hängde i hop med den saken.
Sonen blef ej litet haj af sig, då fadern på kvällen trädde
in i hans hus, men prosten låtsade ej om något, utan
bad honom blott visa sig sitt husfolk, när det satt sig
till bords. Sonen kunde ej gerna säga nej till denna
begäran, och då prosten kom ut i folkstugen såg han genast
en liten pojke med röd topplufva sitta nederst vid bordet.
Han frågade sonen, hvad det var för en, och fick till svar,
att det var en, som arbetade för dagspenning. Prosten
vände sig då till Nissen sjelf och sporde, om det var sant,
men denne tordes ej narra prosten, utan svarade nej.
Sonen sade då, att det var en tjenare, som hade årslön,
och prosten frågade åter Nissen, om det var sant. «Ja»,
svarade han, «jag får hvarje kväll en skål gröt och mjölk».
Prosten ville veta, hvar han gjorde af detta, då han ju
sjelf var ett väsen, som ej var lik menniskor i fråga om
mat och dryck. Då visade Nissen på en sten ute på
gården och sade, att under den stenen låg all gröten och
mjölken. Derpå ville prosten veta, hur han, som var så
liten, kunde släpa så mycket säd och andra egodelar till
gården. Då blef Nissen så lång, att han måste stå
fyrdubbel i stugan.
«Ja», sade prosten, «nu har du visat mig, hur lång
du kan bli, nu befaller jag dig att visa mig, hur liten du
kan bli, ty nu skall du ut här». Dermed tog prosten en
syl och stack ett hål i fönsterblyet, och nu blef Nissen
smal som en tråd och for jemrande ut genom hålet. Men
från den stunden drog han från den unge presten allt hvad
han förut dragit dit och mera till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
